Anders Wiklöf har investerat i ytterligare en målning till sin stora konstsamling på Andersudde. Målningen, som heter Dopfärd, är gjord av den Borgåfödde konstnären Albert Edelfelt (1854-1905) och är målad 1880. Wiklöf har betalat totalt 637 000 euro för tavlan, det högsta budet som någonsin givits på en nätauktion i Finland enligt svenska Yle

Wiklöf får dock vänta ett tag med att hänga upp den bland de andra konstskatterna på Andersudde.

– Åbo konstmuseum hörde av sig och var intresserade av att visa den. Först ska de försäkra tavlan och sedan ska den hänga där till 15 februari, säger Anders Wiklöf till Nyan.

Wiklöf berättar att han länge har tittat på Edelfelts verk och blivit erbjuden att förvärva andra verk av honom.

– Men jag trodde inte att den här skulle bli till salu. Det är en ikon och hör till Edelfelt två eller tre bästa verk.

Läs mer i Nya Åland!

100 år har gått sedan Finland blev självständigt. Under självständighetens första månader utkämpades ett inbördeskrig mot bakgrunden av ryska kejsardömets sammanbrott. Svallvågorna från den ryska revolutionen svepte i början av 1918 in också över Åbolands skärgård. Medan ryssarna retirerade, landsatte svenskarna och tyskarna soldater på Åland.

Författaren Gustav Wickström gjorde bandade intervjuer i Åbolands skärgård redan på 1960-talet. Då fick han också höra om den del av inbördeskriget 1918 som utkämpades i skärgården. Utgående från egna och andras intervjuer, dagböcker och brev har han skrivit boken En storm är lös – Åbolands skärgård vårvintern 2018.

– Föredraget rör också Åland. I Eckerö landsattes den Mecklenburgska jägarbataljonen överraskande i mars 1918. Bataljonen kom att få ett avgörande inflytande på inbördeskrigets utgång. I Vårdö, på sin väg mot Åboland, beväpnade tyskarna Skärgårdens Frikår där också ålänningar ingick.

Författaren presenterar och signerar sin bok 1918 – En storm är lös om dessa händelser på Mariehamns stadsbibliotek på tisdag den 5 december klockan 18.30. (kg)

I december månad visas utställningen Hjärtlig jul på Galleriet Torggatan 15.

Där visar 21 medlemmar i Ålands Slöjd- och konsthantverk sina alster.
– Det är både yrkes- och hobbyhantverkare som ställer ut, berättar Hanna Wiik-Rosenqvist, verksamhetsledare på Ålands slöjd och konsthantverk.

Utställningen visar på bredden i föreningen här finns arbeten i trä, läder, textiltryck, tovning, rep, glas, papper och silver.

Saija Saarela ställer ut läderarbeten.

– Det fina med läder är att det är ett naturmaterial. Det är vackert och håller i evighet, det åldras också vackert. Det går att göra nästan vad som helst i läder.

För den här utställningen har hon fokuserat på julpynt.

Margareta Lindén visar textiltryck, lappteknik och sömnad i form av pannlappar och kuddar.

– Jag är en hobbyfixare som tycker det är roligt att pyssla.

Hon har jobbat både med screen- och schablontryck.

Läs mer i torsdagens Nya Åland!

Tredje årgången av Bocksläpp och kulturigheter blir det i Geta den 9 december.
– Geta Poesi och visa står bakom evenemanget som gräver bland julens okända och lättsammare rötter. I år får vi dessutom litet extra krydda av självständighetsfirande Finland 100 år, skriver arrangören i ett pressmeddelande.

Geta skola håller öppet hus hela dagen och eleverna har en julmarknad med försäljning och servering. Årets utställning av kuriosa från trakten har temat julbockar.

– Självfallet skall Getabocken byggas och villiga händer är välkomna att hjälpa till, säger Kurt Skogberg, som basar för byggandet som börjar klockan 11.

Kurt Skogberg medverkar även under dagsprogrammet som författare tillsammans med Karin Erlandsson, som bland annat berättar om sin prisbelönta bok Pärlfiskaren på biblioteket.

Arbetet och sången på segelfartygens tid hyllas av sånggruppen Tidens Brus med Marianne Häggblom, Catherine Frisk Grönberg, Kjell Frisk och Kim Hansson. De håller workshop och senare på kvällen konsert med lyrikinslag av Eva Johansson.

– Etnologen Conny Andersson har grävt i myllan och berättar och reflekterar i sitt festföredrag klockan halv två kring Getabor och fastlänningar genom tiderna. Vi får höra om både skyddskårister och galanta damer och hur samhället genomgått och klarat av både självständighetens och självstyrelsens uppkomst.

Invigningen av årets Getabock sker klockan 15.

I kväll lördag spelar bandet Abramis Brama på Dinos.

– Det är svängig 70-tals hårdrock på svenska, för fans av Black Sabbath, Led Zeppelin och November, skriver Cia Borg i ett pressmeddelande.

Bandet har spelat på flera europeiska festivaler och på Sweden Rock festival flera gånger, senast 2015.

– Sedan debutalbumet ”Dansa Tokjävelns Vals” har Abramis Brama frälst den svenska rockpubliken med sin svängtunga 70-talsdoftande hårdrock. Med sin unika kombination av fotstampsriff och svenska texter har bandet på 15 år och sex skivor plöjt en helt egen fåra i den svenska rockmyllan.

Bandet består av: Peo Andersson, gitarr, Ulf Torkelsson, sång, Fredrik ”Trisse” Liefvendahl, trummor och Mats Rydström, bas och sång.

Mariehamns Kvartetten håller sina traditionella julkonserter i Jomala kyrka inkommande lördag med temat ”Sprid julens ljus”
Tenorsolist är Christian Juslin, som under året har haft olika operahus i Finland och i övriga Europa som sitt arbetsfält. Förutom att han framför ett par av Jean Sibelius älskade julsånger är han också solist i ”Gören portarna höga” och naturligtvis får publiken också avnjuta ”Adams julsång/O helga natt”.

Mariehamns Kvartetten har också gäster i form av damkören Magnificat, som under dirigenten Guy Karlsson framför tre sånger innan kören tillsammans med manskören sjunger bland annat ”Gläns över sjö och strand” och ”Annas julvisa.”

Mariehamnskvartettens egen repertoar består i huvudsak av traditionella julsånger.

Dirigent är Pipsa Juslin och Guy Karlsson ackompanjerar på orgel och piano. Fredrik Erlandsson medverkar på trumpet.

De två konserterna hålls lördagen den 16 december klockan 16 och klockan 19.

Läs mer i tisdagens Nya Åland!

Chris Kläfford har tidigare berättat för Nyan om det stora åländska stödet han fått i Idol-tävlingen i TV4. Stödet höll i sig ända fram till fredagens vinst.

– Förutom ålänningar så var det ett helt gäng från Finland som kom dit. Men jag hann tyvärr inte träffa någon när det blev så mycket efteråt, säger han.
Idolvinnaren och Ålandstrubaduren Chris Kläfford sitter ensam på en restaurang i Stockholm på söndagskvällen och äter middag när Nyan når honom för en intervju.

– Det var så surrealistiskt när jag vann, det kändes som något som hände på film, säger han.

Han berättar att han efter vinsten sagt till skivbolaget att han ville åka till just Åland för en spelning.

– Jag nämnde att jag varit där mycket, att det är så många som stöttat mig där, och att jag därför gärna vill åka dit igen och spela på exempelvis Rockoff. De tyckte att det var en bra idé, men det är inget spikat än.

Vet du inte om att arrangören på Facebook gått ut med att du är bokad till Rockoff?

– Nej, det visste jag inte om, då kanske det är fixat.

Läs mer i måndagens Nya Åland!

Åländska bandet Lamori har från sitt senaste album To Die Once Again släppt den första officiella musikvideon med samma namn.

Musikvideon ges ut det italienska skivbolaget Wormhole Death via den internationella musiktjänsten Vevo, som samarbetar med Sony Music Entertainment, Universal Music Group och EMI.

Vevo fungerar inte på Åland, men videon kan ses via skivbolagets Youtube kanal. Sök ”på Lamori – To Die Once Again”

Videon är filmad av Carolina Juselius. Klippning och redigering är gjord av Mikael Westerlund, basist i bandet där övriga medlemmar är Matias Juselius sång, Marcus Pellas gitarr, Jens Wickholm keyboard och Emanuel Sanchez trummor.

Lamori har sedan 2016 skivkontrakt med Wormhole Death år 2015.

– Bandet släppte sitt första album med bolaget året därpå. För tillfället jobbar bandet intensivt med att färdigställa alla demos till sitt nya album och planerar att gå in i studion in under 2018, sägs i ett pressmeddelande.

Mårten Sundberg

marten.sundberg@nyan.ax

Ålänningen och basisten Cim Dahlblom spelar med sitt band Headlines på Bastun i Mariehamn i kväll.

– Det blir lite från nya plattan och lite gammalt – en blandning av allt, säger hon.
Cim Dahlbom har spelat med det svensk-dansk-åländska punkrockbandet, som nu har varit aktivt i tio år, sedan sommaren 2015. För ett år sedan spelade de på Dinos och nu återvänder de för en spelning på Åland. Åländska Hemoglobin är förband.

– Det känns kul men det är alltid nervös att spela på hemmaplan, säger hon.

Hon berättar att hon har spelat många gånger på Bastun, men med Headlines är det första gången.

– Jag har spelat där med mina gamla band – Buck Tramp, Mordhundarna och Smuck Wagon, säger hon.

Cim Dahlbom har precis flyttat tillbaka till Mariehamn efter att ha bott i en stuga i Saltvik. Bandets sångare bor i Italien, trummisen i Köpenhamn och resterande medlemmar i Malmö, berättar hon.

– Vi ses i Malmö och repar i Köpenhamn. Det låter krångligare än vad det är.

Läs hela intervjun i lördagens enyan!

Albert Edelfelts numera åländskägda målning Dopfärd visas nu i Åbo konstmuseum.

– Verket kan ses i samband med samlingsutställningen Uppfyllda drömmar och ouppfyllda som visas till och med den 11 februari, berättar Åbo konstmuseum i ett pressmeddelande.

Målningen väckte i början av december intresse med sitt rekordpris på Stockholms Auktionsverks nätauktion i Helsingfors, då Anders Wiklöf köpte tavlan.

Verket är en omarbetning av Ett barns likfärd som hör till Ateneums samlingar. Den amerikanske konstsamlaren Joseph Bulla besökte Edelfelts ateljé i Paris och var imponerad över hans måleri, men ansåg att det sorgliga motivet var osäljbart. Besöket resulterade i att Bulla beställde en mindre, nästan identisk version av verket, som saknade kista.

Målningen skeppades iväg från Paris till New York och därifrån inköptes den till Kanada. År 1995 kom verket till Finland och deponerades i Ateneums samlingar 1996.

Karin Erlandsson är produktiv. I vår utkommer deckaren Pojken, med delvis samma persongalleri som i föregångaren Missdåd.

Vårutgivningen börjar vara klar och en av de böcker som presenteras i Schildts & Söderströms vårkatalog är Karin Erlandssons bok Pojken.

– Vad händer när en mamma blivit mördad? I Pojken försöker en familj komma vidare. Sorgen finns och snart visar det sig att det också finns omständigheter i det förflutna som gör det svårt, skriver förlaget i ett pressmeddelande.

Tiden är tidigt 1990-tal och på lokaltidningsredaktionen jobbar Sara Kvist och hennes kolleger för fullt när århundradets snöstorm drabbar staden.

– Fyra av fem utfartsvägar är snart ur bruk, det finns bara en snöplog och på polisstationen ska Harry ensam ansvara för ordningen. Trots att det är vinter och iskallt börjar det hetta till ordentligt.

Under den sömniga vardagslunken i småstaden finns trassliga relationer med långa rötter, gamla och nya konflikter, desperation och våld. I Pojken är miljön och många av personerna de samma som i Karin Erlandssons kritikerhyllade deckardebut Missdåd.

Efter 20 år av bokningar av artister och administration av Visor så in i Norden lämnar Torbjörn Engman nu över taktpinnen.

Ronnie Svenblad ska organisera festivalen från Falun, med hjälp av sociala medier.

– Redan får jag in förslag från musiker som vill komma i sommar, säger han.

Ronnie Svenblad är musiker med rötter på Åland, han har spelat allt från dansband på Arken, varit discjockey på samma ställe, till kyrkomusik på orgel. Nu bor han med sin familj i Falun.

Festivalen på Kumlinge är känd, kanske mer känd än många ålänningar vet. Verksamhetsledaren för visfestivalen får förfrågningar med vidhängande Youtube-filmer från hela Norden, och det redan nu, före jul.

– Jag ser det här som en rolig utmaning och jag vill gärna bli överraskad, säger han.

Han vet att den musiker man tror minst om kan visa sig vara en fullblodsartist när hen får visa upp sina talanger.

Torbjörn Engman i Kumlinge har kallats Den rockande fiskodlaren och har varit centralfiguren för Visor så in i Norden genom alla år. Han är 63 år, och nu erkänner han att arbete kring festivalen börjar ta emot.

– Det är mer jobb än man tror att boka 15 artister varje sommar, men det är en viktig festival för skärgården. Och riktig rolig, egentligen.

Läs mer i måndagens Nya Åland!

Kiki Alberius-Forsman

kiki.alberius-forsman@nyan.ax

Efter över 40 år som keramiker tänker Judy Kuitunen trappa ner på arbetet, men sluta tänker hon inte göra.

Hon älskar fortfarande keramik.
Hon är färgstark och glad Judy Kuitunen, 63 år ung. Trots julbrådska sitter hon avslappnad och helt närvarande mitt i sin butik.

– I många år har jag jobbat 6 dagar i veckan, nu ger min pension möjlighet till lite frihet.

Hon är noga med att påpeka att hon inte slutar helt och hållet. Judys keramik kommer att ha säsongsöppet och hon tänker ha olika sorters pop-up event. Hela december har hon öppet som vanligt.

– Jag började tidigt redan som 16-åring i konstskola och som 20-åring var jag egenföretagare i London.

Hon minns en vän från den tiden som var avundsjuk på henne för att hon så tydligt visste vad hon ville.

Konstnärskapet fanns i släkten.

– Mina farföräldrar var konstnärer bägge två, särskilt min farmor har varit viktig för mig. Hon var så anspråkslös.

Farmodern hade sitt staffli i köket och målade med farfaderns kasserade penslar. Han hade förstås en egen studio där han målade.

– Hon blev med tiden en mycket framgångsrik konstnär och då började hon på allvar först vid 63 års ålder.

Farfadern hade börjat som textilkonstnär.

– Det med mönster hade jag med mig från honom, mina lärare på konstskolan ville få i mig på textilbanan, men jag fastnade genast för keramiken.

Läs mer i tisdagens Nya Åland!

Katja Syrjä har gjort konsten till det nyrenoverade Statens ämbetshus.

Konstverket Vassriket är inspirerat av Ålands natur och kulturhistoria.

Katja Syrjä från Finström är en processinriktad konstnär, materialet ofta får vara i fokus.

– Jag har jobbat flera år med vass. Jag har bland annat gjort egna pigment av vass från olika delar av världen.

I samband med temautställningen Vass på Eckerö post och tullhus sommaren 2015 visade hon del av sina konstverk.

– Jag tyckte färgerna blev väldigt vackra och jobbade vidare med vassen men genom fotografi.

Verket som heter Vassriket är en fotografiserie där hon filtrerat växtpigment från bladvass som hon sedan skapat ett abstrakt motiv av.

– Egentligen är det både föreställande och abstrakt.

Hon fotograferade vass under olika årstider. De verk som nu pryder det nyrenoverade Statens ämbetshus är bilder av vår- och sommarvass.

– Jag tyckte det passade med ett åländskt naturmotiv på Statens ämbetshus och det tätt sammanlänkande vassbitarna får symbolisera samarbetet mellan Åland och Finland.

Titeln Vassriket inspirerades hon till av Valdemar Nymans sockenkrönika med samma namn. Han skriver att man inte kan uppleva Finström utan att nudda vid de höga täta vassruggarna.

– Jag tänker att man kan säga detsamma om hela Åland, att Åland är Finlands vassrike.

Läs mer i onsdagens Nya Åland!

Ikväll, torsdag, är det vintersolstånd och besökare kan fira årets längst natt eller den persiska högtiden Shab-e Yaldā på Mariehamns stadsbibliotek.
Barnprogram hålls mellan 18.30-19.30 då läses en saga ur Tusen och en natt på svenska av Victoria Lundgren och en saga på farsi läses av Shilan Mohammadi. Hannamari Ruohonen gestaltar en persisk folksaga.

Sedan vidtar vuxenprogrammet och etnologen Conny Andersson berättar om hur årets längsta natt firas i olika kulturer. Det blir diktläsning från den persiska poeten Hafiz samlingar både på svenska och persiska med Lars Midbjer och Sahar Arjoon. Musik och sång med Sahar Arjoon (sång) och Guy Karlsson (piano).

Shab-e Yaldā (Födelsens natt), eller Shab-e Chelle är en iransk högtid, som firas på årets längsta natt. Denna infaller runt den 21 december, vid vintersolståndet, då solen vänder och går mot högre höjder igen. Somliga firar högtiden till solguden Mithras födelse och därför kallas den även Zayeshmehr (‘Mithras födelsedag).

Programmet ingår i City Mariehamns levande julkalender. Arrangörer är Medis-Flex, NIPÅ, Ålands landskapsregering, Mariehamns stad Kultur-bibliotek.

Hon lägger jultårtor i ugnen och kokar kaffe. Telefonen ringer och plingar i ett av gratulanter och journalister.

Det är dagen efter att det blivit officiellt att Ulla-Lena Lundberg utsetts till ny boende i Diktarhemmet i Borgå.
– Jag inser att man skall vara försiktig med vad man önskar sig för det kan slå in, skrattar Ulla-Lena Lundberg när hon tar emot i lägenheten i Mariehamn.

Det är fyra år sedan hon flyttade till Åland.

– Då var jag nypensionerad och tänkte mig en tillvaro i lugn och ro på Åland.

Hon tänkte sig att efter fyllda 70 år så skulle åtagandena minska, men så har det inte blivit.

– När jag fick Finlandiapriset 2012 insåg jag att det skulle innebära ett år av engagemang på fastlandet, men det har bara fortsatt.

Resorna fram och tillbaka har tagit mycket tid och ork, energi som hon gärna skulle lägga på något annat. Det gjorde att hon lämnade in en intresseanmälan för Diktarhemmet. Det gjorde många andra också, men en kommitté med medlemmar från Svenska litteratursällskapet i Finland och Finlands svenska författareförening valde henne.

– Det är ett underbart hus, med utsikt över gamla stan och domkyrkan i Borgå.

Diktarhemmet i Borgå skänktes 1921 av Holger och Mathilda Schildt till Finlands svenska författareförening för att användas som ett svenskt författarhem. Sedan dess har sju författare bott i diktarhemmet. Författareföreningen överlät år 2001 huset till Svenska litteratursällskapet i Finland. Förtjänta finlandssvenska författare får bo gratis i huset som uppfördes 1765.

– Jag bodde i Borgå i många år och har släktrötter där. Det är en trevlig liten stad och närheten till Helsingfors och flygfältet lockar.

Läs mer i torsdagens Nya Åland!

Den finlandssvenska författaren Johanna Holmström är klar för Mariehamns litteraturdagar 2018. Nu har hennes roman Själarnas ö nominerats till det prestigefyllda Runebergspriset 2018.
Johanna Holmströms bildrika och drabbande berättelse bygger på verkliga händelser. Den är en roman om moderskap. Om priset som tre kvinnor betalar för sin svaghet, längtan, kärlek, sorg och vänskap.

En höstnatt år 1891 dränker en av huvudpersonerna, Kristina Andersson, sina två sovande barn i Aura å. Sedan ror hon hem. Hon skickas till mentalsjukhuset på Själö, en plats i den åboländska skärgården som få patienter någonsin lämnar.

Boken utkommer på svenska hos Förlaget och på finska hos Otava. I Sverige ges boken ut av Norstedts. Den är dessutom såld till Tyskland, Polen, Kroatien och Italien.

De övriga kandidaterna till Runebergspriset är Anu Kaajas Leda, Olavi Koistinens Mies joka laski miljardiin, Juha Kulmalas Ränttätänttä, Rosa Liksoms Everstinna, Miki Liukkonens O , Marjo Niemis Kaikkien menetysten äiti och Asko Sahlbergs Amandan maailmat.

Runebergspriset delas ut på Runebergsdagen måndagen den 5 februari 2018.

Den internationella kampanjen med stort genomslag gör att #metoo placerar sig på Språkrådets och Språktidningenslista över 2017 års nyord.

Listan speglar livet i en allt mer digital era – och en värld präglad av USA:s president Donald Trump.
”Alternativa fakta” och ”fejkade nyheter” hör till nya begrepp 2017. Båda är produkter av Trump och hans styre.

Alternativa fakta myntades av Trumps rådgivare Kellyanne Conway när hon försvarade pressekreterarens felaktiga påståenden om hur stor publiken var vid Trumps installation.

”Fejkade nyheter” är ett knepigare, tvetydigt begrepp. Å ena sidan kan det syfta på exempelvis ryska vilseledande uppgifter som aktivt sprids på nätet, eller på nyheter från traditionella medier som bland andra Trump hävdar är lögnaktiga.

Ett besläktat nyord på årets lista är ”postfaktisk”, som beskrivs som ”en tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta”.

Fidget spinner var en fluga år 2017. Och när de (företrädesvis) unga inte snurrade på dessa fingersnurror kunde de plötsligt utbrista: ”Cringe”. Svenskans ”skruva på sig” eller ”känna pinsamhet” räckte liksom inte längre till för att uttrycka skammens rodnad.

Alltför många mäns mindre smickrande egenskaper var inte bara i fokus för #metoo. Bland nyorden finns också killgissa, att låta som om man vet vad man pratar om fastän man bara gissar. (FNB–TT)

Läs mer i torsdagens Nya Åland!

Anna Björkroos

anna.bjorkroos@nyan.ax

Kulturbyrån vid Ålands landskapsregering meddelar att det är hög tid att göra ansökningar om vistelsestipendium till Eckerö Post- och tullhus samt Källskär.
Ansökan bör vara inlämnad senast måndagen den 15 januari klockan 16.

Gästbostaden i Eckerö består av 2 rum, totalt cirka 50 kvadratmeter, ett sovrum och ett kombinerat arbetsrum/matrum plus pentry, toalett och dusch.

Gästbostaden upplåtes till utövande konstnärer och kulturarbetare inom samtliga konstområden. Vistelse beviljas i regel 1 månad under perioden maj-oktober 2018. Vistelsestipendium söks för hel kalendermånad. Hyra för en månad är 100 euro.

På Kökar Källskär består gästbostaden av en liten stuga om cirka 30 kvadratmeter. Gästbostaden upplåtes till skapande konstnärer och kulturarbetare inom samtliga konstområden under tiden maj till september 2018. Vistelse beviljas i regel 1 eller 2 veckor under perioden maj-september. Vistelsestipendium söks för hela veckor.

Ansökan kan göras elektroniskt på svenska eller genom att fylla i och skicka in en ansökan på engelska. För mer information: www.kultur.ax.

Sju kilometer. Så långt skulle landskapsarkivets hyllor sträcka sig om man ställde dem efter varandra. Efter renoveringen har utrymmet fördubblats.

Här kan man hitta allt från dokument från dagens myndigheter till 400 år gamla domböcker.
Renoveringen av lagtinget, som också innefattade en tillbyggnad av landskapsarkivet, har varit en lång process som inleddes med upphandling i årsskiftet 2014–15. Det estniska storbolaget Amhold tog hem entreprenaden, men gick sedan i konkurs före arbetet var slutfört. Något försenat stod projektet äntligen klart tidigare i höstas.

– Om budgeten hölls eller inte har jag ingen insyn i. Det är fastighetsverket som sköter det, säger landskapsarkivarie Åke Söderlund.

De nya hyllorna står i det nya magasinet. Hit har man flyttat mycket av det material som inte är offentligt.

– De nya hyllorna går att låsa så att man inte kommer in emellan dem. Det krävs en pinkod för att man ska kunna flytta på hyllorna och komma åt vissa, förklarar Åke Söderlund.

Sekretessbelagt material kan vara till exempel skatteförvaltningens handlingar eller patientjournaler. Även obduktionsprotokoll finns här, men dem har heller inte vem som helst tillgång till.

Ett längre reportage från nya landskapsarkivet finns i onsdagens Nya Åland!

Fredrika Fellman

fredrika.fellman@nyan.ax