Tre kvinnor i en tvättstuga, det är utgångspunkten för Kappsäcksteaterns nya pjäs Omtumlad som har premiär på fredag.
Pjäsen handlar om tre kvinnor i olika åldrar och livsskeden. Den är skriven av skådespelaren och dramatikern Mary Lou Ward som varit verksam på Regionteatern Blekinge Kronoberg.

– Den som levt länge vet att det inte alltid blir som man tänkt sig, säger Julia Westerberg-Schindler som regisserar pjäsen.

När hon läste pjäsen visste hon genast att hon vill regissera den.

– Jag känner så starkt för alla kvinnorna i pjäsen och när jag började läsa den så kunde jag inte sluta för jag ville veta hur det skulle gå.

Pjäsen är en helaftonspjäs i två akter. Skådespelare i uppsättningen är Linn Weman, Erika Ståhlman och Fredrika Sarling.

– Det har varit ett bra gäng att repetera med, säger Julia Westerberg-Schindler. De har tyckt om att sitta och prata och analysera karaktärerna.

Föreställningen Omtumlad ges fem gånger på Högtomt och sedan fem gånger på scenen på Mariehamns stadshus.

Läs mer i tisdagens Nya Åland!

Det populära barnprogrammet Estrids bokklubb är tillbaka med en ny säsong.

I den medverkar de åländska läsinspirationssystrarna Amanda och Julia Waller.

Estrids bokklubb är en finlandssvensk tv-serie som publiceras på nätet. Den handlar om böcker och barns läsande, ur barnens egna perspektiv. Den andra säsongen började sändas i slutet av augusti och i de två avsnitt som släpptes i oktober medverkar systrarna Amanda och Julia Waller.

Serien har kritikerrosats och väckt uppmärksamhet både i Sverige och Finland.

I säsong två av Estrids bokklubb har 11-åriga Estrid Airas fått hjälp med programledarskapet av 10-åriga Milo Laurent. I åtta avsnitt intervjuar barnen författare och illustratörer till de mest populära barnböckerna just nu.

– Det var lite pirrigt att spela in tv-programmet. Det var konstigt med den lilla mikrofonen som gjorde att ljudteknikern hörde precis allt vi sade, berättar Julia Waller.

På bloggen Estrids bokklubb ligger också pedagogiskt material för varje avsnitt, som kan inspirera lärare att arbeta med Estrids bokklubb i skolan.

Läs mer i tisdagens Nya Åland!

Temat för den nordiska biblioteksveckan är Öar i Norden.

Det inspirerade Isa Hellström till akvarellutställningen i Jomala bibliotek.
Konstnären Isa Hellström har just blivit höftopererad. Hon hade dessutom glömt att hon var inbokad för en utställning i Jomala bibliotek. Ändå är många av akvarellerna hon nu visar målade just för den här utställningen.

– Öar i Norden passade så bra eftersom jag faktiskt varit till både Island, Grönland och Färöarna.

Färöarna och Island har hon besökt i samband med utställningar.

– Då är det ofta så mycket program att man inte hinner måla på plats, men jag brukar fotografera. Nu när jag målade var det som om jag fick komma tillbaka till platserna.

Island förknippar hon med stora vidder och blåa berg. En målning med sugande perspektiv är därifrån.

– Om du ser noga så ser du ett tassavtryck på himlen.

Det var Isas katt som just när målningen var klar tog en spatsertur över bordet.

– Först tänkte jag att den var förstörd, men sen tänkte jag att det får vara.

Utställningen Öar i Norden visas i Jomala bibliotek under november.

Läs mer i onsdagens Nya Åland!

Konstexperten och Ackesamlaren Claes Moser kommer till Önningebymuseet och föreläser om konstnären J.A.G Acke och det senaste nyförvärvet Morgondimma från 1888.

Tavlan målades i Önningeby och räknas som en av de viktigaste verken i Ackes produktion. Samtidigt inleds kampanjen för att samla in medel till inköpet som kostar 40 000 euro. Claes Moser presenterar även sin nya publikation om Acke där flera av Önningebymuseets verk ingår.

Föreläsningen hålls på torsdag den 16 november klockan 19.

Under hösten har flera skolor på Åland fått lära sig mera om sjömansvisor och livet ombord tillsammans med de åländska musikerna i Tidens Brus.
Lågstadieskolorna i Vårdö, Geta och Eckerö har under hösten fått besök av shantysångarna Kim Hansson, Marianne Häggblom, Kjell Frisk och Catherine Frisk Grönberg som tillsammans utgör gruppen Tidens Brus.

– Vi har fått litet bidrag från kulturdelegationens Finland 100-pott för att göra workshoparna och konserten/föreställningen, berättar Kim Hansson.

Skolworkshoparna har haft titeln ”Arbetsvisor till sjöss”. Syftet har varit att genom workshopar och en konsertföreställning sprida kunskap om det åländska och finländska kulturarvet och shantytraditionen.

Gruppen Tidens Brus har funnits sedan 2009 och har bland annat gett ut en skiva med shantymusik och visor. Gruppen har själv arrangerat låtarna och sjunger dem till ackompanjemang av många olika instrument.

På fredag den 17 november klockan 19 hålls en shantyafton på Ålands sjöfartsmuseum med Tidens Brus.

Läs mer i torsdagens Nya Åland!

Årets idrotts- och kulturstipendiater kan alla klassas som eldsjälar. Gemensamt för de tre är också att de tar plats trots att de sällan står i rampljuset.

Kultur- och fritidsnämnden i Mariehamn har beslutat att tilldela årets kulturstipendium om 750 euro vardera till Lena Andersson och Gunilla Nilsson, som under många år sytt och arbetat med scenkostymer.
Motiveringen lyder: ”För sitt kostymmakeri och dräktvård som skett till stor del inom ramen för produktioner och föreställningar som ägt rum i Mariehamn och arrangerats av Mariehamnsföreningar”.
Lena Anderssons glädje går inte att ta miste på.
– Det är ju en bekräftelse på att det jag gör uppskattas. Och det gör mig oerhört glad, säger hon.
Gunilla Nilsson fyller i:
– Det är speciellt roligt att vi får dela priset med varandra.

Idrottsstipendium

Årets idrotts- och fritidsstipendium om 1 500 euro går till Eva Fellman, som varit aktiv inom judon sen 1983 – i 34 år.
Fellman är också hon glad över premieringen, även om hon är sedvanligt ödmjuk.
– Jag blev faktiskt lite förvånad. Det finns så många andra som förtjänar priset, säger Fellman.
Förutom penningsummorna premierades stipendiaterna med blombuketter.
Den officiella utdelningen sker i samband med julgatans öppnande söndagen den 19 november.

Läs mera om detta i fredagens Nya Åland.

Victor Sundqvist

victor.sundqvist@nyan.ax

Rasmus Basilier vill sänka tröskeln till teatern genom att kombinera show och mat. På lördag bjuder han på live comedy på Smakbyn.
Idén till konceptet fick han när han såg Mamma Mia The Party.

– Jag har väldigt många idéer. För kulturovana kan tröskeln vara hög att gå på teater, genom att kombinera teater, stand up och mat så hoppas jag kunna sänka tröskeln, säger Rasmus Basilier.

Han framhåller att något som Mamma Mia kan han förstås inte prestera.

– Det jag gör är en blandning av stand up och teater. Man kan säga att jag framför en komisk berättelse med inslag av teater.

Han kommer att använda rekvisita och ljud- och ljus som är förprogrammerat.

Han är glad över att Smakbyn hakat på hans idé, på sociala media marknadsförs kvällen som middag med föreställning.

– Kvällen börjar med mat, sen tar jag vid.

Evenemanget hålls på Smakbyn på lördag den 18 november klockan 19.

Just nu kan man se en fotoutställning på Nordens institut på Åland.

”Mitt Finland” heter en serie i fotografen Ingmar Lundbergs utställning.

Ingmar Lundberg arbetade många år som bibliotekarie på Åbo Akademis bibliotek. Han pensionerades 1996 och två år senare flyttade han till Mariehamn.

Utställning presenterar ett urval foton både i svart-vitt och färg, tagna mellan 1972-2017.

En del av utställningen, en tolv-bilders serie, kallar Lundberg ”Mitt Finland”.

– Det är ganska mörka bilder från 1970-talet, men jag tycker att klimatet i Finland bara blivit värre.

Utställningen är ett av Nordens institut på Ålands bidrag att uppmärksamma Finland 100 på Åland. Den är öppen för besökare vardagar i november klockan 13-16.

Läs mer i fredagens Nya Åland!

Biblioteket var fullsatt och åhörarna fick bland annat lyssna till Sture Lindholm som berättade om sin bok Fånglägerhelvetet i Dragsvik.

I lördags arrangerades litteraturseminariet En vind från havet i Brändö.
Det årligen återkommande seminariet ordnas av biblioteks- och kulturnämnden med bibliotekarie Åsa Lundberg i spetsen.

– Seminariet är oftast fullbokat, men i år hann jag inte ens skicka ut inbjudningarna innan alla platser var uppbokade, säger Lundberg.

Av deltagarna kom ungefär hälften från Brändö, medan den andra hälften var ganska jämt fördelade mellan besökare från andra kommuner på Åland och besökare från fastlandet. Detta var tolfte året som seminariet ordnades.

Seminariet har ett tema varje år och i och med att Finland i år fyller 100 år var temat Hundraåringens halsbrytande framfart – Finland 100 år. Fyra författare var inbjudna att tolka temat från sin synvinkel.

Sture Lindholm inledde och talade under rubriken Fånglägerhelvetet Dragsvik, något som han även skrivit en bok om. Det blev en del diskussion och frågor efteråt.

– Vi kunde säkert ha fortsatt diskutera, men tiden tog tyvärr slut, säger Sture Lindholm, som besökte seminariet och Brändö för första gången.

Den skönlitterära författaren Zinaida Lindén talade utifrån egna erfarenheter om hur Finland och finländare uppfattas i hennes födelsestad Sankt Petersburg samt i Japan, där hon bott under flera år.

Under eftermiddagen talade Nalle Valtiala under rubriken Ord ord ord och Yrsa Stenius talade på temat Mauno Koivistos saga – en berättelse om Finland 100 år.

Läs mer i måndagens Nya Åland!

Emelie Bergendahl
skägårdskorrespondent Brändö

I slutet av september åkte tolv resenärer tillsammans med Lin Simons till Grekland för att måla.

Det var den första längre målarresan i Medborgarinstitutets regi.
Under Medis läsår är det inte många veckor som passar för utomhusmåleri, bland annat därför beslöt konstläraren Lin Simons vid Medis att ordna en resa till Grekland.

– Det var jättelyckat på alla sätt. Jag tror att många gärna reser och målar om allt det praktiska är ordnat och man har trygghet i en gruppen, berättar Lin Simons.

Resmålet var de grekiska fastlandet, uppe i bergen, i trakten av Loutraki som ligger i Korinthbukten, tolv mil från Athens flygplats. Stället de bodde på heter Terpsithea. Det ligger helt avskilt från grannar och trafik.

– Jag hittade boendet tack vare en annan här på Medis som är från Grekland. Värden pratar faktiskt svenska eftersom hans fru är ålandsättling.

Stället var ett enkelt bed&breakfast och deltagarna bodde 2–3 personer per rum.

– Det här var egentligen en sonderingsresa och vi målade bara tre hela dagar. Nästa höst ordnar vi igen en resa till samma plats, då blir resan lite längre.

Ulla Martelin som var en av deltagarna på resan tyckte det var mycket trevligt.

– Det var kanske lite kort tid med bara tre dagar, säger Hulya Ehres som också deltog.

Eila Takkunen uppskattade miljön. Hon har inte tidigare varit på en utlandsresa för att måla, även om hon lekt med tanken, så har hon inte kommit iväg på egen hand.

– Vi var i bergen, borta från själva samhället. Det är sällan man som turist kan ta sig till sådana ställen. Där odlades oliver och vindruvor. Det var verkligen helt nya färger och nya vyer.

Läs mer i tisdagens Nya Åland!

Roger Fagerholms nya bok ”En glimt i backspegeln” berättar om samhällsutvecklingen på Åland när hästarna ersattes av motorer.
Roger Fagerholm från Finström Emkarby arbetade som jordbrukare fram till pensioneringen 2004, numera kan han kalla sig ordbrukare.

– Sång och musik har varit mitt stora intresse, men sen jag blev sjuk och inte längre kan jobba fysiskt så har dokumenterandet och skrivandet blivit en bra sysselsättning.

Han har tidigare sammanställt en skrift om musiktraditioner i Södra Finström. Den skriften gavs ut på 1980-talet av Södra Finströms byalag.

Att få gamla seder och bruk dokumenterade för efterkommande har alltid varit viktigt för honom. Mycket kunskap har han samlat på sig genom åren.

– Men det mesta var sådant som jag bara hade i huvudet.

I boken har han dokumenterat bilentusiaster och fordon. Det finns bland annat kapitel som handlar om vattenkraft och vindkraft, hästar och Ålands första bil.

Boken spänner över en tidsaxel från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.

– Intressant var fenomenet runt 1935-1940 när bönderna började göra biltraktorer av 1920-talets bilar.

Läs mer i tisdagens Nya Åland!

Många kom för att få föremål värderade när Mariehamns pensionärsförening i måndags arrangerade en antikrunda med experterna Bernt Morelius och Maria Ekman-Kolari.

Josef Håkans kom till Röda Kors-gården i Mariehamn med en bössa.

– Det är arvegods från Närpes. Min far högg ved åt en änka. Hon hade inga pengar, men hennes man hade varit jägare och hade åtta bössor och min far fick välja en som betalning.

Antikexperten Bernt Morelius tittar intresserat på vapnet. Det hör inte direkt till hans expertområde, men han lovar att ge riktlinjer för försäkringsvärde.

Den finlandssvenska antikrundan är ett evenemang som arrangeras av Svenska pensionärsförbundet som ett led i uppmärksammandet av Finland 100 år.

– Det är ett sätt att värna om minnen och föremål ur vårt kulturarv. Varje föremål har en bakgrund och en historia, berättar Bernt Morelius.

Bernt Morelius och Maria Ekman-Kolari har mer än 30 års erfarenhet i branschen. Nu åker de runt i hela Svenskfinland och berättar om och värderar föremål.

– Det värdet vi anger är ett försäkringsvärde. Det baserar sig inte på vårt tyckande utan på vad liknande föremål nyligen sålts för. Vilket försäljningspris man kan få ut av ett föremål varierar mycket beroende på var och hur man säljer, förklarar Maria Ekman-Kolari.

Läs mer i onsdagens Nya Åland!

Etnologen Conny Andersson har skrivit en bok om övergången från socken till kommun i Finström 1865–1917.

Han konstaterar att kommunreformer inte var lättare att genomföra förr.
Perioden 1865–1917 är inte särskilt väldokumenterad på Åland.

– Kanske för att händelserna 1917 och framåt har haft så stor betydelse för Åland, säger Viveka Eriksson, ordförande för kommunfullmäktige i Finström och medlem i kommunens historiska grupp som fungerat som referensgrupp för Conny Andersson.

Hon menar att perioden är viktig eftersom den på många sätt var grunden för självstyrelsens utveckling och många av eldsjälarna i Ålandsrörelsen var finströmare.

År 1865 kom en ny kommunförordning som gick ut på att socknarna skulle organiseras till kommuner.

– Det tog fram till 1869 innan den genomfördes. Det gick relativt lätt i Finström i jämförelse med andra kommuner och det var mycket tack vare att kyrkoherde Frans Peter von Knorring understödde tanken, Anders Emanuel Eriksson var en annan ledande aktör, säger Conny Andersson.

Han berättar att på andra håll fick man ta till hot och länsman för att få igenom reformen.

De gamla historiska protokollen var ingen trist läsning försäkrar Conny Andersson.

– Man anar att Knorring inte hade det så lätt att driva igenom vissa reformer. När skog skulle huggas för att bygga skola dök bara en protokolljusterare upp och han vägrade skriva på protokollet, inte för att protokollet var oriktigt, men för att han tyckte att kommunens pengar kunde sättas på något viktigare.

Läs mer i torsdagens Nya Åland!

Var ska servetten ligga under en middag? Vilka bestick ska användas? Hur minglar man? Och vad gör man om man behöver nysa?

Det och annan vett och etikett får eleverna i Ytternäs skola lära sig.
Den 5 december firar Ytternäs skola Finlands hundraårsjubileum med en bal. För att öva sig på vett och etikett får eleverna i årskurs 4–6 gå runt till olika stationer där kockelever från årskurs två i Ålands yrkesgymnasium berättar om vad som är bra bordsskick.

Cia de Haas och Katrina Hindersson ber fyra elever slå sig ned vid ett festdukat bord.

– Vi ska berätta vad som är okej och vad som inte är okej att göra under en middag, säger de Haas.

– Var lägger man servetten? frågar Hindersson.

– I famnen? svarar Tim Holmberg frågande.

Det är riktigt, säger kockeleverna. Sedan förklarar de att man inte ska smaska eller sörpla under en middag. Behöver man gäspa eller nysa så gör man det i armvecket medan man svänger sig bort från bordet.

– Behöver man fixa håret, sminket eller peta sig mellan tänderna så gör man det på toaletten, säger de Haas.

– Man får så klart alltid gå till toaletten, säger Hindersson.

Läs mer i fredagens Nya Åland!

Ida K Jansson

ida.k.jansson@nyan.ax

Den engelske hårdrockaren Blaze Bayley med ett förflutet i Iron Maiden är bokad till Pub Ettan i maj.
Det är andra gången Grulle Eklund bokat en Iron Maidensångare till stan. När han var bandbokare på Dinos tog han hit Iron Maidens första sångare Paul Di’Anno 2013.

Blaze Bayley blev känd i Wolfsbane innan han efterträdde Bruce Dickinson i Iron Maiden 1990. I det bandet stannade han tills Dickinson återvände mot slutet av 90-talet.

Den 16 maj spelar han på Pub Ettan.

Patrik Dahlblom

patrik.dahlblom@nyan.ax

Stefan Simonsen erbjuder kulturtjänster i allt från allsångskvällar till projektledning med sin nya firma KulturKuriren.

Han riktar i synnerhet in sig på den åländska skärgården.
– Jag arbetar som musiklärare i Övernäs skola, men mina egna barn har blivit äldre och jag har tid att göra lite annat också, berättar Stefan Simonsen.

Han tror det finns en viss efterfrågan på kulturtjänster i skärgården.

– Jag tänker mig att istället för att skärgårdsborna skall åka in till Mariehamn så kan jag åka ut till dem.

Han har inga stora illusioner om behovet, men vill testa idén. Han tar givetvis även uppdrag på fasta Åland.

– Men jag åker gärna ut i den åländska skärgården, där jag redan har ganska många kontakter.

Han är van med livsbetingelserna i skärgården från sina år på Färöarna.

– Alla gjorde allt. Kommunerna är små och det finns många uppgifter att göra.

Han är inställd på att ta uppdrag från hela kulturfältet, men hans utgångspunkt har varit musikområdet.

– Jag kan tänka mig allsångskvällar, gitarrkurser, fotografering, men också ledning av små eller större kulturprojekt.

Ännu har han inte några uppdrag, men han har börjat marknadsföra sig via sociala media.

– Kanske man går ihop några stycken och vill sjunga och spela gitarr.

Han tänker inte ta betalt för resorna, utan bara för själva timmarna han arbetar.

– Vem vet det kanske till och med går att ordna något ombord på skärgårdsfärjorna?

Han är van att jobba med människor i alla åldrar från småbarn till åldringar.

– Jag är en resurs som finns till hands, så nyttja mig.

I fjol kändes uppsättningen Syrakusas öga otroligt aktuell med anledning av att Donald Trump blev vald till USA:s president och hans märkliga kvinnosyn kom fram på olika sätt.

I år med metoo-uppropet och tusentals och åter tusentals berättelser om förtryck, sexuella övergrepp och trakasserier mot kvinnor som fond är Syrakusas öga, som spelades på Alandica i lördags, mer aktuell än någonsin.

Jag har blivit blödig på gamla dar, men det räcker med att ridån går upp i första akten och de första tonerna hörs så öppnas tårkanalerna.

Min kropp är min och min själ är fri ber den unga Lucia, Crina Roman och underbara Ann-Irene Dahlgren som Lucias mamma sjunger att hon vill värna henne, skydda henne. Dahlgren får sjunga många tacksamma klassiska sångpärlor i uppsättningen och hon gör det bedårande vackert utan darr på ribban

Denna helgonberättelse är som de grekiska tragedierna. Vi vet hur det kommer att sluta och vi ser det komma.. Tårarna rinner när jag tänker på alla flickor, alla kvinnor genom årtusenden som inte fått bestämma över sina kroppar eller sina liv.

Nicklas Lantz gör en magnifik roll som ståthållaren Paschasius och får sjunga de mer rockiga låtarna. Leonard Brändström som Lucias fästman Acheros visar vilket fantastiskt fullblodsproffs han är som musikalartist och en sån röst! Han vore verkligen förtjänst av ett stort genombrott.

Med små medel avtäcker Isabella Grüssner-Sarlings manus de infernaliska patriarkala mönster som förtryckt kvinnor i alla tider.

Den enastående föreställningen fick stående ovationer och något av den mest påtagliga och varma publikreaktion jag varit med om i Alandica, det var det värt, tack!

Läs hela recensionen i måndagens Nya Åland!

På söndagen arrangerades Fyrfilmsfestivalen på Ålands sjöfartsmuseum. Bakom evenemanget stod Finlands fyrsällskap.

– Fyrar har blivit ett intresse på något vis, säger besökaren Kjell Dahl.

Många av filmerna hade visats tidigare, däribland Fyrvaktaren på Märket. En film som däremot hade premiär var Drömmen om Bogskär, som handlar om tre män som paddlar från Kökar till Bogskär.

– Den drar mest folk, då Bogskär är en legendarisk plats, säger Pekka Väisänen, ordförande för Finlands fyrsällskap, och tillägger att han har producerat nästan samtliga av festivalens filmer.

Vilhelm Holmberg, medlem i Finlands fyrsällskap, menar att trots att fyrens betydelse minskat för sjöfarten, så har den inte minskat som symbolvärde.

– Det är något speciellt med fyrar – de är speciella byggnader ute till havs. Jag har nog besökt alla fyrar i våra vatten.

Har du någon favoritfyr?

– Lågskär. Läget är mitt ute på havet, det blir som en egen liten värld.

Fyrvännerna Lars-Erik Öberg, Jomala, och Kjell Dahl, Mariehamn, är några av dagens entusiaster.

– För mig var alla filmer nya och intressanta, säger Lars-Erik Öberg.

– Speciellt filmen om paddlingen till Bogskär och hur våghalsiga de var, säger Kjell Dahl.

Läs mer i måndagens Nya Åland!

Vad doftar en tavla? Hur skulle det vara att kliva in i ett konstverk?

Ålands konstmuseums nya interaktiva utställning Kom in, visar verk ur samlingarna och lockar besökare att uppleva konsten med alla sinnen.
Utställningen har Ålands konstmuseum producerat med interna krafter.

– Vi har funderat i två år på hur man kan se konstverken med nya ögon, berättar konstintendent Susanne Procopé-Ilmonen.

Undersökningar visar att en museibesökare i snitt betraktar ett konstverk i fyra sekunder, etiketterna får ofta mera av besökarnas tid, upp mot 10 sekunder.

– Då kommer man knappast ihåg vad man sett.

Utställningen visar sex verk av Pauliina Turakka-Purhonen, Kurt Simons, Henrik Nylund, Hanna Rönnberg, Axel Haartman och Åke Hellman.

– Vi vill med utställningen ge en tidig julklapp till besökarna, säger Heidi Berthén.

Önskans sten av Henrik Nylund har utställningsassistenten Pia-Maria Norrmén med hjälp av Sture Ahlström återskapat i form av en massiv betongskulptur som placerats framför målningen.

Framför Kurt Simons konstverk står ett stort vridbart kalejdoskop.

– Han intresserar sig kanske mer för formen än motivet och det understryker kalejdoskopet. Här är det tänkt att besökarna kan ta en selfie. Det har vi märkt att det finns en efterfrågan på, säger Susanne Procopé -Ilmonen.

Utställningen Kom in visas till den 28 januari. På torsdag den 30 november hålls en lunchguidning på Ålands konstmuseum.

Läs mer i tisdagens Nya Åland!

Åländsk identitet och 100 år av ögonblick är två samlingsutställningar som nu visas på Galleri Skarpans.
Ålands konstförening har tagit initiativ till de två samlingsutställningarna som nu visas på Galleri Skarpans.

Åländsk identitet är dels en medlemsutställning och dels alster från ett konstprojekt där föreningar på Åland bjudits in för att i en kreativ verkstad utforska och skapa konstverk som visar sin eller föreningens identitet. Medverkande förenngar är Reseda, Ålands Marthadistrikt och Ålands mångkulturella förening.

Syftet med utställningen är att visa mångfalden , vilka vi är som tillsammans gör det åländska samhället till vad det är idag, skriver Ålands konstförening i utställningstexten.

Ålands Marthaförbunds alster i utställningen är bland annat en stor festkrona gjord av återbruksmaterial.

– Vi visar också en pärm med broderade kort. Vi har ett projekt på gång för att hålla kunskapen om och intresset för broderi vid liv, berättar Sigbritt Fagerström.

Korten är så kallade ATC-kort, artist trading cards, konstnärliga samlarbilder i ett bestämt format som det är tänkt att man skall kunna byta med varandra.

– De kan göras i alla möjliga olika tekniker, men vi har satsat på kort som är broderade eller i andra textiltekniker. Tanken är att man skall kunna göra korten av sådant man har hemma.

Läs mer i måndagens Nya Åland!