Ålands projektkör har ett nytt projekt på gång. Temat denna gång är Elvis och ska framföras i samband med körens 10-årsjubileum.

I ett pressmeddelande berättar Åland projektkör att deras nästa satsning blir en produktion med temat Elvis. Föreställningarna hålls på Alandica i april 2019 i samband med körens 10-årsjubileum.

Repetitionerna börjar i januari 2018. Så här säger projektkörens producent och dirigent Johanna Grüssner i pressmeddelandet:

– Elvis är så oerhört mycket mer än Jailhouse Rock och Love Me Tender. Här finns en oändlig skatt av musik och det är vansinnigt roligt att hitta den perfekta blandningen och få börja jobba med programmet.

Arrangör och kapellmästare Michael Ottosson är anlitad för att skriva körarrangemangen och han har redan börjat med uppdraget.

Alexandra Grahn

Ålands kulturdelegation beslöt på sitt senaste möte att omfatta ett budgetförslag för 2018 på 1 650 000 euro till det åländska kulturlivet.
Enligt budgetförslaget fördelas 1 miljon som verksamhets- och projektunderstöd samt kultur- och arbetsstipendier. Anslaget är i linje med tidigare år.

Kulturdelegationen beslöt även att specialunderstöd för självstyrelsedagsfirandet, kultur och hälsa samt kultur i skärgården som sker i föreningars regi, skall inkluderas i föreningars ansökan om verksamhetsunderstöd.

Anslaget beaktar en höjning av nuvarande ersättning för arbetsstipendiets månatliga grundsumma. Från anslaget kan delegationen bevilja ungdomsstöd ”snabba bidrag” enligt antagna riktlinjer.

35 000 euro fördelas som stöd till åländska dokumentärfilmer, 50 000 euro som investeringsbidrag, 415 000 euro för Ålands sjöfartsmuseum, ordinarie verksamhet, underhåll och renoveringar, 120 000 euro till studieförbunden och 30 000 euro som avses för förberedelserna av anhållan om värdskap för Tall Ships Race 2021.

Kulturdelegationen beslöt vidare att till landskapsregeringen rikta en skrivelse om att man inför nästa budgetperiod förbehåller sig rätten att ha ett eget budgetmoment så att delegationens ansvarsområde tydligt framgår.

Nya Åland-journalisten och författaren Karin Erlandsson är i höst aktuell med boken Pärlfiskaren.

Enligt förlaget berättar hon en betagande historia om längtan, begär och vänskap, om vad som egentligen är viktigt i livet.
Boken är en äventyrsberättelse för barn- och ungdomar, eller varför inte för vuxna.

– Jag läser själv barn- och vuxenböcker om vartannat och tänker att en bra bok är en bra bok, säger Karin Erlandsson.

Hon föredrar begreppet äventyrsberättelse framom fantasy-berättelse.

– Fantasy-genren verkar ha en massa koder som jag känner att jag inte kan, även om man har sagt mig att en bok som Astrid Lindgrens Mio min Mio skulle klassificeras som fantasy-litteratur om den kom ut idag.

Boken handlar om Miranda som är den bästa pärlfiskaren i hela södra regionen. Drottningfamiljen utlyser jakten på den mytomspunna pärlan ögonstenen.

Karin menar att hon är dålig på att hitta på nya ord och därför tog hjälp av snart 12-åriga sonen Frans. Hon skrev långa listor på namn hon behövde, till exempel något man dricker, ett stort djur eller liknande.

– Han gav mig 2–3 förslag på varje föremål som vi sedan gick igenom tillsammans.

Frans Erlandsson står bakom djurarter som roshaj och klämticka.

Läs en längre intervju med Karin Erlandsson i fredagens Nya Åland!

Bildkonstnären Henrika Lax undersöker tystnaden i sin senaste utställning.

Nya Åland träffade henne i ateljén i Lemland för ett samtal om kreativa processer, stillhet och helighet.
Konstnären Henrika Lax flyttade till Åland permanent 2011. I våras fick hon ett arbetsstipendium från Ålands kulturdelegation och nu är hon aktuell med utställningen ”I tystnaden” på Galleri Pirkko-Liisa Topelius i Helsingfors.

Utställningen markerar på ett sätt en ny fas i hennes måleri. Färgskalan är helt ny, från att tidigare ha arbetat med en ren och klar palett eller i svart-vit skala målar hon nu i jordfärger.

– Jag kunde inte fortsätta som jag gjort. Jag var fast i att jobba med fotografier som bas.

I somras började hon känna att hon var på rätt väg, måleriet kändes lustfyllt på ett nytt sätt.

– Det var efter några knaggliga år. Recessionen gjorde att försäljningen gick sämre och det var svårt att få stipendier.

Även om den här utställningen har en ny färgskala, finns det mycket som påminner om hennes tidiga måleri: det expressiva som utgick mer från inre bilder och ett tydligt kvinnotema.

– Nu jobbar jag mera i en syntes mellan direkt iakttagelse och fotografier som stöd.

Läs mer i måndagens Nya Åland!

Talman Johan Ehn intar teaterscenen i höst, skriver teaterföreningen i Mariehamn i ett pressmeddelande,

Regissören Johan Karrento har valt sin rollbesättning till uppsättningen av Joakim Pirinens satir Familjen Bra i Stadshuset i höst för Teaterföreningen i Mariehamn.

Johan Ehn spelar pappan i den helt konfliktfria familjen som dessutom är med och löser världsproblem med sin positiva syn.

Erik Lönngren, tv-aktuell i den prisade svensk-danska tv-serien Bron, gör rollen som sonen. Eva Ekström-Andersén gör come back på stadshusets scen i rollen som mamman och Pernilla Hägglund spelar dottern.

Ett tiotal hugade skådespelare prövade till rollerna. Premiär på Familjen Bra blir det den 4 november.

Carola Ekrem vid Svenska litteratursällskapet har alltid fascinerats av ordspråk.

Nu har hon samlat finlandssvenska ordspråk i en diger lunta på över 600 sidor där också Åland är rikt representerad.

Borta bra, men hemma bäst. Det finns inte något ont som inte har något gott med sig. I nöden prövas vännen. Ordspråken är en del av vårt dagliga språk

Folkkultursexperten Carola Ekrem har arbetat som arkivarie vid Svenska litteratursällskapet sedan 1984, redan som barn fascinerades hon när professor Olav Panelius höll föredrag på Frivilliga brandkårens sommarfest på Emsalö i Borgå skärgård och fick hela festpubliken att vrida sig av skratt då han återgav gamla talesätt.

– När jag sedan började jobba vid Svenska litteratursällskapet i Helsingfors insåg jag vilka mängder ordspråk och talesätt som fanns i våra samlingar.

– De var både uråldriga och aktuella, både irriterande snusförnuftiga och galna på gränsen till det otillåtna. Jag kände att det här materialet som presenterar livet i hela dess bredd krävde tillgänglighet i en ny bok.

Den senaste utgåvan av finlandssvenska ordspråk var Väinö Solstrands från 1923 och den var slutsåld sedan länge.

Hennes bok ”Många krokar i långdansen. Finlandssvenska ordspråk och talesätt” som just utkommit är resultatet av många års forskarmöda. Boken innehåller ordspråk från 125 år.

Läs mer i tisdagens Nya Åland!

Teater, konst, hantverk, rodeotält, trampbilsrally, hamburgare och många andra matprodukter – Bolstaholms gård bjuder på något för alla smaker på årets skördefest.
Ann och Henrik Sundberg på Bolstaholms gård bjuder även i år in till gårdens egen skördefest 22–24 september.

– För oss delas året in i före och efter skördefesten, skrattar Henrik Sundberg.

Årets upplägg är i stort sett det samma som tidigare år med öppen gård där allt, inklusive parkeringen, är gratis.

Nytt på programmet i år är ponnyridning.

– Vi har också försökt göra ännu mera plats för besökare med fler sittplatser både på gården och i caféet.

De första femton gästerna varje dag bjuds på Bolstaholmsburgare. Gårdens egna produkter finns givetvis till försäljning, bland nyheterna finns konsumentförpackad lövbiff och två nya kryddblandningar.

Man bjuder också på ett mångsidigt kulturprogram.

En kvartett från Mariehamns stadsbibliotek ställer ut tillsammans på Bolstaholm. Det är Fredrika Sundberg, Minna Öberg, Victoria Lundgren och Annica Andersson.

– Vi började jobba utgående från Finland 100 år, sen blev det inriktat på djur och natur, berättar Annica Andersson.

Bolstaholms skördefest firas också med ett eget boksläpp. Det är Getabon Marianne Asp-Gottberg som har sammanställt en bok om äppel som ges ut på skördefesten.

– Jag har samlat ihop recept och intervjuat människor här i Geta.

Boken ”Äpplen från Geta” innehåller förutom recept, även fakta och kuriosa om äppel, äppelodling och hantverk knutet till äppel.

Läs mer i onsdagens Nya Åland!

En portabel konsthall där rummet i sig ifrågasätter normen kan nyfikna besöka i Miramarparken detta veckoslut. Alva Roselius är personen bakom konsthallen som i Mariehamn visar Nayab Noor Ikrams verk In Between.
Alva Roselius är projektledare och curator för den portabla konsthallen EXIT som just nu står i Miramarparken i Mariehamn.

– Jag och en arkitekt har ritat konsthallen och jag har byggt den. Den bygger på teorier kring feministisk arkitektur. Jag har funderat på vad som är standardmått i olika rum och har i frågasatt det.

Den portabla konsthallen är byggd utifrån måtten på en rullstol. Konsthallen är en låg byggnad, syftet med att skapa ett rum med låg takhöjd är att besökare som är vana att passera obemärkt ska behöva reflektera över rummet, genom den fysiska akten att böja sig.

– På så sätt vill vi väcka tankar om vilka rum som uppfattas som neutrala och varför och belysa att även dessa rum är politiska.

Alva Roselius är själv konstnär och har känt sig frustrerad över att om man tillhör en minoritet, så förväntas man göra konst som handlar om det. Och att tillhöra en minoritet kan vara så enkelt som att vara kvinna.

– Personer som inte tillhör normen får alltid svara på frågor om just det. Genom att skapa ett rum, en konsthall, som bjuder på motstånd blir det ett ställningstagande i sig och då kan konsten vara fri.

EXIT visar under hösten 2017 utställningar av fyra konstnärer: dansaren Cathryn Humphreys, serietecknaren Rudy Loewe, fotografen Nayab Noor Ikram och performancekonstnären Siri Bertling Wiik.

Läs mer i fredagens Nya Åland!

I samarbete med Ålands slöjd och konsthantverk arrangerar Nordens institut på Åland projektet Hållbart hantverk den 5–8 oktober.

Det blir fyra dagar med workshops, föreläsning och utställning med fokus på hållbarhet, konst, hantverk, design och upcycling.
– Vårt nya projekt vill lyfta hållbart hantverk på Åland, berättar Daniel Johansson på NIPÅ.

Upcycling, som är en sammansättning av orden recycling (återvinning) och up, betyder i det här sammanhanget att kvaliteten förbättras på det som återvinns genom att förändra det på något sätt. Kreativt återbruk kan det sammanfattas.

Den 5–8 oktober hålls en rad verkstäder och evenemang under namnet: Upcycling och design med Jenny Holmlund och Jenny Lantz.

I galleri NIPÅ visas hela oktober en utställning av Jenny Holmlund med handgjorda, upcyclade accessoarer och kläder.

Hon skapar nytt av det trasiga. Jagar målmedveten efter råmaterial från använda och omoderna skinnjackor, långlivade militärtält och uttjänta skjortor.

Ritningar tas fram med yttersta precision. Pusselbit läggs mot pusselbit och lager av rytmiska och geometriska mönster tar form.

Läs mer om projektet i torsdagens Nya Åland!

Projektet Mariehamn läser avslutas på tisdag med en öppen bokcirkel.

Mariehamn läser är ett koncept som stadsbiblioteket testat för första gången under detta år.

Det har arrangerats författarbesök, stadsvandringar och bokcirkel utgående från romanen Jakthistorier av den Ålandsbördiga författaren Lise-Lott Willén (bilden).

– Intresset har inte varit så stort som vi hade förväntat oss, säger Fredrika Sundberg på Mariehamns stadsbibliotek, men kampanjen har ändå satt avtryck. Bland annat har lånen av just romanen Jakthistorier ökat markant liksom lånen av Lise-Lott Willéns övriga böcker.

Mariehamn läser avslutas tisdag den 19 september med en öppen bokcirkel i Mariehamns stadsbibliotek klockan 18.30.

– Karin Erlandsson samtalar kring Jakthistorier. De som Karin diskuterar med är Olof Collin, Anna Eklund och Minna Öberg. Frågeställningar som kan dyka upp är hur det är att läsa en bok som utspelar sig i en stad man bor i och om bokens händelser kan utspela sig i verkligheten.

Om det blir en fortsättning av Mariehamn läser är ännu inte bestämt. (kg)

Att lämna allt hemvant och tvingas fly mot en osäker framtid är en ständigt aktuell berättelse.

Sångensemblerna Flera Röster och Arstuflickorna ger i konsertberättelsen ”Karelen, Karelen” röst åt tre kvinnors minnen av flykten, kriget och hur livet sedan blev.
Stommen i konsertberättelsen utgörs av Helli Forsbergs dikter tonsatta av Kaj Sundblom. Heli Forsberg föddes på Karelska näset, kom att bo i Stockholm och senare på Brändö Lappo. Sångerna har tidigare spelats in på skiva av gruppen Arsutflickorna.

– Jag drömde redan då om att få göra något sådant här, berättar Camilla Gunell. Berättelsen är ständigt aktuell och nu med anledning av Finlands 100 års passade det perfekt.

Två andra skrivande kvinnors berättelser har man tagit med i programmet, åländska Mirjam Öbergs och den finska författaren Eeva Kilpis.

Berättelserna har vävts ihop av Isabella Grüssner-Sarling som också regisserat föreställningen.

– Det har varit fantastiskt att jobba med Isabella, dansaren Ylva Watkins och våra riktigt duktiga musiker: Kaj Sundblom, Andreas Nyberg, Alexander Walldén och Anton Johansson, säger Sara Kemetter musikalisk ledare för Flera Röster.

Konsertberättelsen Karelen, Karelen ges i auditoriet på Alandica den 30 september. Föreställningen klockan 16 är slutsåld och endast ett fåtal biljetter finns kvar till föreställningen klockan 19, man har därför valt att sätta in en till föreställning på söndagen den 1 oktober kl 14. Biljetter kan bokas och köpas via Alandica.

Läs mer i måndagens Nya Åland!

Äntligen! Orden på många sjömäns läppar har satts i svart på vitt genom Krister A Martells nytutkomna bok ”Iakttaget från byssan”:

Det är manskap som lutar sig mot relingen, det är manluckan till rodermaskinrummet som är stängd, det är kockstuert som lagar hyfsat god mat, det är klockskiftningar, det är ventiler och lejdare, valutaväxlingar, flygavgångar, det spelas huutopussi, det torpas i befälshytter.

Med ett leende på läpparna slår jag ihop boken efter 360 lästa sidor. Det här var riktigt roligt. Nej, man tröttnar inte trots att det är miljoners och åter miljoners detaljer.

Mässkallen Martell har mycket att berätta. Det är hans dagbok vi får ta del av.

Vi har här ett ovanligt tidsdokument från modernt åländskt sjömansliv sett ur gräsrotsnivå. Det var på tiden.

Här handlar det om sjöfolk som arbetar hårt, festar hårt och tar humor och kompisar på största allvar.

För alla som varit till sjöss är det spännande läsning. Och vem på Åland har inte varit det?

Krister A Martell var bara 16 år när han drog till sjöss.

Han började i Ålands sjömansskolas ekonomibiträdesutbildning hösten 1978 och där förvandlades han som den Kimitobo han var, över en natt från ”svenskjävel” – som han kallades hemma – till ”finnjävel” som det hette på Åland.

Författaren minns många av klasskamraterna, vilket minne han måste ha!

<”Byline tfn”>

Kiki Alberius-Forsman

kiki.alberius-forsman@nyan.ax

Nashvilleduon Birdcloud visar upp sig på Pub Ettan i morgon.
Jasmine Kaset och Makenzie Green spelar akustisk country med punkattityd och texter som garanterar att de aldrig får speltid på amerikanska countrystationer.

Någon direkt motsvarighet finns inte på våra breddgrader. Kanske skulle Eddie Meduza ha gjort något liknande om han hade varit countryartist. Låtarna handlar om hundar som dödas i misstag eller oskulden som sparar sig för Jesus. Scenshowen kan upplevas som vågad. Smakprov finns på Youtube.

Duon, som tar sin underhållning på allvar, har blivit hyllad i både Rolling Stone och Vice.

Omslagsbilden till samlingsplattan Singles Only väckte viss uppmärksamhet inför deras Sverigturné.

– Det handlar ju bara om att framställa kvinnor som sexobjekt, den här typen av marknadsföring är bedrövlig, sade prästen Anders Lennartsson till Nerikes Allehanda.

Döm själva på Pub Ettan på onsdag kväll, om ni fick tag på biljetter. Spelningen blir duons enda i Finland på den här rundan.

På måndag, den 25 september, är det dags för nästa amerikanska artistbesök på Pub Ettan. Då uppträder Hayseed Dixie som specialiserat sig på bluegrassaktiga covers på hårdrockklassiker.

Patrik Dahlblom

patrik.dahlblom@nyan.ax

Önningebymuseet har gjort ett remarkabelt nyförvärv – J.A.G. Ackes oljemålning Morgondimma har inköpts, skriver Kjell Ekström i ett pressmeddelande.

Tavlans motiv är från Önningeby och den är utförd 1888. Den mäter hela 165×105 cm och är ett av Ackes absolut viktigaste verk från tiden i Önningeby. Museet betalade 40.000 euro för tavlan som ägdes av en privatperson i Stockholm.

Tavlan är i stående format och bilden här är beskuren. (ms)

Gyrit Hagman från Sund tog hem en hedrande bronsmedalj tillsammans med sitt dragspelslag vid den internationella dragspelsfestivalen i Castel Fidaro i Italien.

– Vi blev helt chockade över medaljen, berättar Gyrit Hagman på telefon.

Den lilla italienska byn Castel Fidaro vid Adriatiska havet är ett mecka för dragspelsfantaster. Här låg i tiden hundratals dragspelsverkstäder och i byn arrangeras en årlig internationell dragspelsfestival.

Svenska dragspelsförbundet i Finland skickade i år ett dragspelslag med 15 musiker för att delta i tävlingen och bland dem Gyrit Hagman från Sund.

– Jag har spelat dragspel sedan jag var 50 år och någon glömde ett dragspel hemma hos mig. Jag är inte särskilt duktig, men tycker det är mycket trevligt.

I Castel Fidaro tävlas det i många olika klasser och konkurrensen är stenhård.

– Alla de bästa är där. I vår klass var det ryssar som tog hem både guldet och silvret. De är tekniskt drillade på ett annat sätt än vi.

Det finlandssvenska spelmanslaget spelade traditionell musik, merparten skriven av nutida kompositörer.

– Med anledning av Finlands hundraårs-jubileum spelade vi Finlandia i ett arrangemang av Bengt Ackrén. Vi spelade också ett nyskrivet stycke Ostrobothnia av Julia Hansson.

Från Åland deltog även Leif Finnäs i resan, även om han inte var med och tävlade.

Läs mer i onsdagens Nya Åland!

Stiftelsen Edit och Levi Erikssons minnesfond har delat ut stipendier för 8 485 euro.
Stiftelsens ändamål är att främja och stödja kyrkomusikstudier och andra musikstudier bland åländska ungdomar.

Följande studerande fick del av årets utdelning:

Zaida Ponthin, 700 euro för musikstudier vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Hampus Wahlsten, 700 euro för musikstudier vid Piteå Musikhögskola.

Anna Randelin, 700 euro för musikstudier vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Filip Karlström, 700 euro för musikstudier vid Piteå Musikhögskola.

Jessica Jakobsson, 700 euro för musikstudier vid Musikhögskolan i Örebro.

Anton Johansson, 700 euro för musikstudier vid Göteborgs Universitet, Högskolan för Scen & Musik.

Emilia Eriksson, 400 euro, för musikstudier vid Musikkonservatoriet i Falun.

Nick Sjöholm, 250 euro. för musikstudier vid Lärkkulla-stiftelsens folkakademi.

Styrelsen för minnesfonden består av: Guy Karlsson, Anders Laine, Daniel Eriksson och Ken Lindberg.

Nya Ålands omtyckta fredagskrönikör Fred Forsell börjar nu också skriva krönikor i digitala lördagstidningen en gång i månaden med start i morgon den 23 september.

Vad får vi läsa om i dina helgkrönikor?

– Tillkortakommanden, mina och andras, små triumfer i vardagen, känslan av att allt håller på att glida en ur händerna och lustigt formade grönsaker. Och så varianter på det.

– Och det går ju inte att hålla tyst om den fula brunsörjan som envist klibbat sig fast i delar av vårt samhälle.

Du har ju stor erfarenhet att skriva krönikor, dels riktade till rikssvenska läsare och dels till ålänningar. Vad är skillnaden?

– Jag tycker inte den är så stor längre. Förr var jag livrädd för att skriva saker i Nyan som var för stockholmska, men numera inser jag att det vore att underskatta Nyans läsare. Men det är klart, jag kan inte skriva om roliga Igge-utfall eller Dennis Janssons olika besvikelser (Hej, Dennis!) för en svensk publik. Inte än i alla fall.

Vad gör du annars nu?

– Jag försöker vara en bra pappa, bonuspappa och sambo. Det går bra ibland och åt helvete ibland. Mest jobbar jag. Numera på tidningen M-magasin, som redaktionschef. Och så lyssnar jag på brittiska fotbollspoddar och stänger av tv:n när Liverpool släpper in ännu ett mål på en hörna. Det är väl allt.

I kväll lördag tävlar Smilla Påvall med sin egen låt i direktsändning i Finlands tv.
Nya Åland når henne på telefon mellan repetitionerna på tv-huset i Böle.

– Det går bra. Det är roligt och inte jobbigt alls.

Alla medtävlare bor på samma hotell och Smilla Påvall har lärt känna en del av dem.

– Vi har just repat vår gemensamma låt och ätit, om en stund skall jag repetera min egen låt.

Hon tycker det är ganska mycket att hålla reda på kameror och annat, men det går bra.

– Jag har också övat med en koreograf. Vi skall ju inte bara stå stilla på scenen.

Hur är känslorna inför finalen?

– Svårt att säga, men jag siktar på att komma bland de fem bästa.

Det har varit en lärorik erfarenhet.

– Jag har lärt mig ganska mycket, till exempel att sjunga på olika sätt.

Röstningen sker dels genom en jury, dels genom att den som lyssnar kan rösta. Hon hoppas förstås att många skall rösta.

I kväll lördag vet vi hur det går, om hon vinner har hon lovat att hjula runt scenen.

Finalen sänds på Yle Fem med start kl 18.00.

Rasmus Basilier vill använda dramaövningar för att hjälpa skolelever att uppträda inför andra. Eleverna i Södersunda fick prova på improvisationsteater på skoltid.
– Jag har fått ut så mycket av att hålla på med teater. Jag känner att jag vill dela med mig åt andra.

Rasmus Basilier har startat ”Kul och Ful Teaterskola” som riktar sig till barn i skolåldern. Syftet är att skapa en uppmuntrande och lärande atmosfär som stöttar barn i deras utveckling i att våga framträda inför andra.

– Att stå och hålla tal inför publik är något som många tycker är jättesvårt och jobbigt. Jag tycker att man kunde ha mycket mer dramaundervisning i skolan för att råda bot på det.

Han har tidigare arbetat som lärare och idrottsledare och brinner för improvisationsteater och dramaövningar. Han har inte gått någon dramapedagogutbildning, men har det senaste året varit med i både teaterföreningens och Teater Alandicas teaterskolor.

– Det här går ju också att kombinera med presentationsteknik. Man kan göra en presentation rolig genom att ta med musik och konkreta föremål.

Det är viktigt för honom att eleverna upplever teater på skoltid som roligt och avslappnat.

– Det handlar absolut inte om att vara bäst, utan om att ha kul. Det är en sorts lek, fast det också har djupare innebörd.

Yngre elever är ofta mer frimodiga, medan den stora osäkerheten kommer i puberteten.

– Jag hoppas därför också kunna komma in och jobba med detta i högstadierna.

Läs mer i måndagens Nya Åland!

I lördags var det premiär för föreställningen Carmen på Uppsala stadsteater.

Åländska Frida Österberg får lovord i Sveriges Radio för sin insats i titelrollen.
Nya Åland har tidigare skrivit om sångaren och skådespelaren Frida Österberg som sjunger titelrollen i den nyskapande och djärva cross-over uppsättningen av Bizets kända opera på Uppsala stadsteater.

I Sveriges Radios Kulturnytt öser Per Feltzin beröm över Frida Österberg: ”…en magnetisk och illusionslös Frida Österberg i huvudrollen. Hon är både opera- och teaterutbildad och det märks, hon har total kontroll över alla uttrycksmedel, vågar skita ner sången och laddar varje rörelse med mer än det vi bara ser.”

Feltzin har invändningar mot de många och långa slagsmålsscenerna, men uppskattar föreställningen som helhet: ”Det är den såriga, skarpa berättelsen om kärlekens villkor – om vem som får ta tag i den och vem som inte får, inte borde. Alla vill ha den, och i den här destruktiviteten så bryr sig ingen om konsekvenserna. Det är mycket tydligt på Uppsala Stadsteater när tyska Anna Bergmann regisserar.”

Också Upsala Nya Tidning ger beröm åt Frida Österberg: ”Här har man en så sjudande scenpersonlighet som Frida Österberg i titelrollen. Hon dominerar varje scen hon är med i. Hon ÄR helt enkel Carmencita. Rösten har hon också.”

Läs mer i tisdagens Nya Åland!