Quantcast
Channel: Kultur – Nya Åland
Viewing all 2936 articles
Browse latest View live

Ålandspremiär för häxfilmen

$
0
0

2260819_809x436_acf_cropped

Nu är den klar, filmen om häxprocesserna på Åland. Världspremiär blir det i Mariehamn den 2 september och den 9 september kommer den upp på biografer runtom i landet.

Arbetet med filmen, som på svenska har fått namnet Djävulens jungfru, har pågått länge. Filmens regissör Saara Cantell berättade tidigare för Nya Åland att hon hade haft planer på filmen i tio år innan själva planeringen kom igång. Inspelningarna gjordes i fjol runtom på Åland. Filmen handlar om häxprocesserna på Åland där sexton kvinnor från Sund, Finström och Jomala år 1666 anklagades för häxeri. Sju av dem dömdes till döden och avrättades.

Enligt manusförfattaren Leena Virtanen, som också har skrivit en bok om häxprocesserna, kan man säga att det som hände på Åland var inledningen på de omfattande förföljelserna i det som i dag är Finland, Sverige och Norge, där hundratals fick sätta livet till. Mest kvinnor, men också män.

För medverkande


- Till Ålandspremiären inbjuds alla som har medverkar i inspelningarna på Åland, statister, samarbetspartner med flera, säger producenten Markku Flink.

Han hade gärna sett en mer omfattande Ålandspremiär, men i brist på finansiering blir det enbart för medarbetarna. På plats finns också regissören och skådespelare. Ålandspremiären äger rum på Bio Savoy den 2 september kl 18.

Filmen har fått drygt 100.000 euro i stöd av landskapsregeringen. (ht)

 

Lantz gånger två tar över Teaterskolan

$
0
0

2262068_809x436_acf_cropped

Teaterföreningen i Mariehamns Teaterskola har fått nya ledare i Nicklas och Jenny Lantz. Nytt för i år är att skolan även öppnar upp för vuxna.
– Vi har tidigare drivit en teaterskola för barn och ungdomar i Sverige och det känns spännande att äntligen få göra detsamma här på Åland tillsammans med Teaterföreningen i Mariehamn säger Jenny Lantz om nytillträdet.

– Med Jenny och Nicklas som ansvariga för Teaterskolan ger vi möjligheten för barn och ungdomar att lära sig mer om teater men även om hur det är att uppträda, säger teaterföreningens ordförande Maria Mäntylä.

Uveckling på flera plan


Teaterskolan kommer att vara öppen för barn och ungdomar och det finns nybörjargrupper och mer avancerade grupper för de som deltagit tidigare i Teaterskolan. I år välkomnar man även vuxna.

– Teaterskolan ska vara öppen för alla åldrar då teater är något som kan ge något till alla individer och åldrar. Att ta del av teater ger oss som människor en stor möjlighet att utvecklas på flera plan, men inte minst får vi en ökad förståelse för varandra, säger Nicklas Lantz.


Läs mer i morgondagens tidning

Cirkus Maximum utan elefanter

$
0
0

FLYTTAT Cirkus Maximums elefanter var med till Åland ifjol. Nu har de flyttat från cirkusen och bor i dag i en safaripark i Belgien.

Att lämna bort elefanterna var ett tufft beslut. Men Cirkus Maximum är långt ifrån djurfria när de kommer till Åland i helgen.
Ifjol när Cirkus Maximum besökte Åland hade man med sig elefanter. Elefanterna var inte med i något nummer men reste ändå med cirkusen.

– Vi kände att vi inte kunde lämna dem hemma, så vi tog med dem, säger cirkusens ägare Bengt Källquist.

I år är det en cirkus utan elefanter som besöker Åland. Elefanterna har fått ett nytt hem i en safaripark i Belgien.

– Det var ett tufft beslut men viktigaste för oss är att elefanterna har det bra, säger Källquist.

Orsaken till att elefanterna inte var med i showen i fjol var att de var för gamla. Nu har Cirkus Maximum slutat helt med elefanter.

– Den äldsta elefanten var över femtio år. Det skulle vara som att ha en 70-årig lindansare.

I safariparken kan elefanterna röra sig fritt och de har tillgång till en badanläggning.

– Han som skötte om elefanterna under alla år var och hälsade på i parken. När den äldsta elefanten såg honom skrek hon högt av lycka. Det var svårt för honom att åka därifrån sen, säger Källquist.

Även om Cirkus Maximum inte har några elefanter längre är det långt i från en djurfri cirkus som kommer till stan. Med sig har de något som kallas för domesticerade djur.

– Domesticerade djur är samma sak som husdjur, säger Källquist.

Det är bland annat hästar, hundar, getter, får, duvor, kameler och dromedarer.

– Kameler och dromedarer tycker många att är konstigt att de klassas som husdjur. Men faktum är att de är husdjur eftersom de är vana att vara tillsammans med människor. Kanske inte här men i andra delar av världen har man dem som husdjur.

 

Konstmuseum har ny form och färg

$
0
0

ARBETSGRUPPEN Susanne Procopé Ilmonen, Pia Norrmén, Heidi Berthén och Henrik Edlund har arbetat med att ta fram den nya basutställningen på Ålands konstmuseum. I mitten av den stora salen finns det nya Joel Pettersson-rummet.

Ålands konstmuseum har fått ett nytt utseende och ny teknik. I den tematiska hängningen har man utnyttjat höjd, längd och färg för att ge utrymmet ett lyft.
Sedan 2013 har Ålands konstmuseums lokaler varit stängda. På fredag öppnar man dörrarna för besökare igen.

– Vi hoppas att det ska ge en ny konstupplevelse, säger konstintendent Susanne Procopé Ilmonen som är en av de som jobbat med att ta fram den nya basutställningen.

Tavlorna som utgör basutställningen är upphängda högt och lågt, stora och små bredvid varandra. Den tidigare minimalistiska upphängningen är borta och har ersatts av färger och former som bildar en enhet.

– Det var som att lägga pussel. Att hitta rätt tavlor som passar brevid varandra var inte lätt, säger Heidi Berthén, vikarierande konstintendent.

Den nya basutställningen har en tematiskt hängning. Tidigare har det alltid varit kronologiskt men nu har man vänt upp och ner på allt och utgått från teman och färg när man hängt. De teman som är representerade är porträtt, djur, natur, abstrakt och Joel Pettersson.

– Vissa tavlor passade inte alls brevid varandra, säger Pia Norrmén, utställningsassistent.

– Vi ville få fram en bra rytm och kontrast mellan tavlorna, säger Berthén.

Varje temanamn står med guldfärgade bokstäver på väggen. Av konstmuseets totala samling som innehåller tusen verk visas nu 168 stycken, tidigare visades 40–60 verk.

Digital satsning


Det finns ingen informationstext vid konstverken. Istället har man gjort en ny digital satsning, en egen app där all information är samlad. Det är Henrik Edlund som arbetat med att ta fram den nya appen. Appen är en offlineapp och fungerar åtminstone än så länge bara på museets pekplattor.

– Informationen som finns är ett urval. Allt finns inte med. Det finns något från varje tema och på tre språk, säger Edlund.

Det finns också en traditionell informationstavla vid varje temavägg som berättar vad verken heter. All annan information finns i pekplattorna som finns utspridda på olika ställen i museet.

– Text tar mycket utrymme och det här är ett bra sätt att göra informationen tillgänglig för besökare utan att det stjäl utrymme på väggen, säger Berthén.

Läs hela reportaget från nya konstmuseet i dagens papperstidning eller e-Nyan!

Nu är museet invigt

$
0
0

Ikväll invigdes basutställningarna för Ålands kulturhistoriska museum och Ålands konstmuseum. Lantrådet Katrin Sjögren, talman Johan Ehn och kulturminister Tony Asumaa höll tal. Sofie Asplund sjöng ackompanjerad av Patrik Komorowski.

Läs mer i fredagens papperstidning.

Foto: Ida K Jansson

Fossiler drog storpublik

$
0
0

FOSSILNYFIKNA Det var många som stannade till vid Keijo Hiltunens bord i Jakt-och Fiskemuseet för att ta sig en titt på de världsunika fynden.

På lördagen kunde intresserade besökare vila ögonen på världsunika fossilfynd på Ålands Jakt- och fiskemuseum. Men också få sina egna hittegods värderade.
– Den här har jag haft som dörrstopp, säger Mikael Erickson och pekar på en stor sten med vad som ser ut att vara vingavtryck på.

– Det är som små benknotor som sticker ut överallt.

Amatörpaleontologen Keijo Hiltunen tar sig en granskande titt.

– Jag kan inte avgöra vad det är, men jag ska ta hem den och kolla närmare under mikroskop, säger Hiltunen som under dagen fått kika på ett flertal upphittade fossil som nyfikna ålänningar tagit med sig.

– Det har varit 40-50 personer här

Kallt kaffe


Bland de vanligaste åländska fynden återfinns musslor och snäckor.

– Musslor är det enda fossil som hållit sig likadana i 500 miljoner år.

Det har varit sån full rulle i Jakt- och fiskemuseet att han inte ens hunnit dricka kaffet som står på bordet.

– Det är kallt redan, säger han med ett skratt.

Förutom de som tagit med sig egna fossil har även många dykt upp för att kolla på Hiltunens egna fynd. Särskilt speciellt är en liten trilobit, en fossil grupp av marina leddjur, som Hiltunen hittade i augusti 2015. Det är världens enda hela exemplar. Den första hittades på Åland av en svensk prof. Wiman år 1905 men den saknade nästan 90 procent av sitt huvud.

– Man har också hittat små bitar i Estland. Det är från djur som levde redan för 570 miljoner år sedan.

Läs mer i söndagens tidning.

Skådespelarduo tar över Alandicas teaterskola

$
0
0

RADARPAR Annelie Åkerblom och Jonas Danielsson har spelat i ett flertal uppsättningar tillsammans, här i Private Lives.

De två kulturpristagarna Annelie Åkerblom och Jonas Danielsson träder in i rollerna som Teater Alandicas Teaterskolas nya lärare tillsammans med dramapedagogen Synnöve Westerberg.
– Det blir en helt ny roll för mig och det känns både spännande och bra, säger lärarnyförvärvet Annelie Åkerblom som tillsammans med teaterkollegan Jonas Danielsson och mångårige dramapedagogen Synnöve Westerberg ska leda Teater Alandica Teaterskola i höst.

– Det ska bli riktigt roligt. Jag har länge funderat på att det skulle vara roligt att få undervisa.

Svenskbördiga Annelie Åkerblom har gått Calle Flygares Teaterskola i Stockholm och flyttade 1991 till Åland där hon kom i kontakt med Teaterföreningen i Mariehamn. Åländsk debut gjorde hon i Robert Liewendahls fars Snurr på Socis . Efter det har hon varit med i ett flertal åländska uppsättningar och tilldelades Mariehamns stads kulturpris 2015.

Danielsson ärades med samma kulturstipendium 2013 samt landskapet Ålands Kulturpris 2011 och har stått på scen i snart 20 år. Han debuterade i Dave Freeman A bed full of foreigners år 1997 och har därefter spelat i allt från barnpjäser till musikaler drama och thriller. Han har även iklätt sig rollen som regissör med Henning Mankells monolog Grävskopan. Tillsammans spelade paret senast i dramakomedin Carnage.

Improvisationer och blindtexter


Teater Alandica har under läsåret 2015-2016 haft nära 70 elever fördelade på fyra gupper. Synnöve Westerberg kommer att vara lärare för 9-12 åringar och vuxna. Annelie Åkerblom ska undervisa 5-8 åringarna, medan Jonas Danielsson tar sig an ungdomar från 13 år och uppåt.

Under hösten kommer alla grupper att arbeta med bland annat improvisationsövningar, blindtexter. Gruppernas arbete ska utmynna i olika föreställningar som ges för allmänheten i november.

 

Tysk hårdrockveteran till stan

$
0
0

SOLOSKORPION Uli Jon Roth, 61, hade som tonåring smeknamnet ”Jimi” efter sin idol Jimi Hendrix.

Scorpionsgitarristen Uli Jon Roth kommer till Mariehamn i höst.
Om namnet låter obekant kan det bero på att Roth inte längre fanns i Scorpions när bandet nådde en världspublik på åttiotalet med sin alltmer kommersiella metall.

Roth var inte heller med i bandet från början. Han kom in som ersättare för Michael Schenker 1973 och stannade fem år. På den tiden gjorde bandet fyra studioplattor – Fly To The Rainbow, In Trance, Virgin Killer och Taken By Force.

Efter det bildade han bandet Electric Sun där han blandade hård rock med progressiva, psykedeliska och klassiska influenser.

I fjol släppte han plattan Scorpions Revisited med nya versioner av låtar han spelade in med Scorpions.

Höstens turné har fått namnet Tokyo Tapes Revisited efter livedubbeln som var det sista Roth gjorde med Scorpions på sjuttiotalet. Mycket av materialet finns på den plattan. En ny live-dvd inspelad i Tokyo är på gång.

Roth spelar på Dinos i Mariehamn den 29 oktober.

 

Patrik Dahlblom

patrik.dahlblom@nyan.ax

”Folk ska inte behöva vara rädda”

$
0
0

Stå upp för dig själv och andra hbtq-personer. Det vill Imoon Söderlund säga med sin nya film som han gjort inför Åland Pride.
I morgon drar Åland Pride igång. Inför festivalen har Imoon Söderlund gjort filmen ”Ensamrätten till friheten” som finns att se på Youtube. Bakgrunden till filmen säger Imoon Söderlund själv kommer från de hatbrott mot hbtq-personer utsätts för i samhället och en särskilt triggande faktor säger han att var skjutningen på en gayklubb i Orlando i juni.

– Jag har personligen utsatts för trakasserier, diskriminering och hot. Filmen handlar om att man ska våga stå upp för sig själv och andra hbtq-personer, berättar han.

Många hoppade av


I början av filmen kommer det korta inslag från tv-nyheter som rapporterat om skjutningen i Orlando. Resten har Imoon filmat själv. Han berättar att flera hade hört av sig och ville medverka i inspelningarna, men som sedan dragit sig ur för att de varit rädda för påhopp.

– Det är en viktig grej jag vill säga med filmen. Folk ska inte behöva vara rädda. Jag vill beröra och ge folk en inblick i hur det ser ut från vår synvinkel.

Politiskt


Imoon Söderlund har tidigare haft utställningar och fotograferingar på hbtq-temat, men säger att det inte tidigare har varit så här politiskt. Imoons man Björn Söderlund har hjälpt till med redigering och musik till filmen.

– Jag har dirigerat och han har redigerat, säger Imoon.

– Jag känner att filmen är mitt viktigaste verk, åtminstone i år.

Imoon Söderlunds film kan ses på Nyans hemsida under hela pridefestivalen.

 

Nytt konstverk ska lysa upp staden

$
0
0

NYTT KONSTVERK Konstnären Barbro Eriksson har gjort verket Upplysningen till konstmuseets fasad.  Jack Mattsson från Cainby hjälpte till med konstruktionen och ljussättningen. Att göra något för sin hemstad är speciellt säger Barbro Eriksson.

Ålands konstmuseums nya fasadverk Upplysningen lyser upp staden när det blir mörkt.

Att skapa platsspecifik konst är inte lätt, säger skaparna Barbro Eriksson och Jack Mattsson.
I fredags invigdes konstverket Upplysningen som är gjort av konstnären Barbro Eriksson. Verket är gjort på beställning av Ålands konstmuseums konstnämnd och finns på norra fasaden av museibyggnaden. Eriksson fick hjälp av Jack Mattsson från Cainby med konstruktionen och ljussättningen.

– Jag behövde någon som kunde visualisera mina tankar. Jack var rätt person för det, säger Eriksson.

Verket lyser hela tiden men man ser det först när det blir mörkt. Att skapa platsspecifik konst kommer med många utmaningar. Det fick Eriksson och Mattsson uppleva när de jobbade med att ta fram verket.

– Att få lamporna gömd inne i konstruktionen utan att de syns i mönstret var en utmaning, och vilken typ av belysning det skulle vara, säger Mattsson.

– Konstverket skulle tåla väder och vind och det behövdes bygglov när det skulle upp på fasaden, det var mycket att tänka på, säger Eriksson.

Fasadverk


Att verket skulle bli en del av fasaden var inte självklart från början. När Eriksson skulle bestämma var konstverket skulle placeras gick hon omkring runt museet och tittade och funderade.

– Det tog en stund innan jag kom fram till vad och var det skulle placeras. Det är ett stort ansvar att göra platsspecifik konst, det får inte finnas risk för att något kan lossna från konstverket, säger Eriksson.

Konstruktionen är gjord av korten, en slags plåt som rostar till en viss punkt utan att rosta sönder. Bakom plåten finns lampor som kan skifta i färg. Eriksson hade en lykta i åtanke när hon gjorde verket.

– Det behövdes något som lyser upp. Platsen är väldigt mörk, säger Eriksson.

Man kan byta färg på belysningen efter tillställning och behov.

– Själva namnet Upplysningen betyder att man meddelar något. Man kommer kunna manifestera med färg, säger Eriksson.

Tegel


Mönstret till Upplysningen har Eriksson tagit inspiration till från tegelväggen.

– Jag lekte med tegelväggen och ville bryta mönstret, säger hon.

Att se verket på fasaden nu när det är klart är fint tycker Eriksson och Mattson. De tycker det ska bli intressant att följa med hur verket ser ut när det får snö och is på sig.

– Att för göra något för sin hemstad känns speciellt, säger Eriksson.

 

Årets pridelåt är pop och punk

$
0
0

”Mitt liv, Min kropp” heter årets officiella pridelåt som framförs av Mordhundarna.

– Jag tror det uppskattas att det är punk, säger Nicklas Lantz.
Punk och poppig. Så beskriver Mordhundarna Nicklas Lantz och Cim Dahlblom årets pridelåt. I dag på invigningen spelar de låten för första gången.

– Den är mera trallvänlig än fjolårets låt, säger Lantz.

– I fjol var det nästan lite hårdrock över låten, säger Dahlblom.

I fjol spelade Mordhundarna låten ” Människor som hatar” på invigningen. Arrangörerna gillade låten och lite av en slump så blev det den officiella pridelåten.

– Folk sjöng den i pridetåget och det var bra tryck på efterfesten på bastun, säger Dahlblom.

– Vi sa genast efteråt att det här vill vi göra igen, säger Lantz.

I år är både text och musik skriven som beställning till årets Pride.

Varför har man en officiell pridelåt?


– Why not?, säger Dahlblom.

– Det är fint att vara en del av Åland Pride. Jag tror det uppskattas att det är punk, när man tänker på pride tänker man ofta på schlager, säger Lantz.

Tanken är att invigningen ska vara utomhus i Miramarparken om det regnar flyttas det in till biblioteket. Lantz och Dahlblom hoppas att det går att vara ute, det blir inte samma stämning annars. Efter invigningen läggs låten med musikvideo ut på Youtube.

Nicklas Lantz har skrivit låtens text och musik. Låten handlar om identitetssökande.

– Det tog inte länge att skriva den, när jag fick inspiration skrev jag allt på en gång, säger Lantz.

Enligt Lantz har man idag kommit en bit på vägen vad gäller normer.

– Vi har en bit kvar att gå, annars skulle vi inte behöva Pride.

Lantz och Dahlblom beskriver årets låt som mer positiv än fjolårets. De hoppas att folk ska sjunga med i år igen. När de skriver låtar till Mordhundarna skriver de ofta på varsitt håll. I höst ger de ut en vinyl med nya låtar där också pridelåten ingår.

– Vi ska spela på Bastun på efterfesten. Vi kommer att spela nya låtar. Hoppas folk gillar det ändå, säger Lantz.

Bob Wayne tillbaka till Dinos

$
0
0

DINOS Amerikanen Bob Waynes spelar på Dinos ikväll.

Ikväll spelar amerikanen Bob Wayne på Dinos, där han spelat tre gånger förut.

– Bob gillar Dinos. Vi gillar Bob. Det var enkelt att ännu en gång tacka ja till detta. Dessutom har han en ny coverplatta ”Hits The Hits” i ryggen vilket gör att setlistan blir lite annorlunda än tidigare, säger bandbokaren Björn Eklund i pressmeddelandet.

Wayne har turneat både i Europa och USA i år. Han kompas av bandet The Outlaw Carnies.

– Det kan bli en och annan cover på onsdag. Det är grymt underhållande och snygga tolkningar han gjort på artister som Led Zeppelin, Bob Marley, Guns N Roses och Imagine Dragons, säger Eklund.

Bob Wayne börjar spela klockan 22.00 (ag)

Förväntningar på den klädda kroppen

$
0
0

KLÄDNORMER Manligt eller kvinnligt? Varför uppfattar vi kläder på ett visst sätt? Minna Palmqvist, Linnea Sundblom och Matilda Karlsson höll i går en workshop i samband med prideveckan som handlar om klädstereotyper och normer.

Vad är typiskt kvinnlig eller manlig klädsel? Varför är unisexkläder relaterade till manliga plagg?

Alla har förväntningar på kläder på kroppen, menar Matilda Karlström, Linnea Sundblom och Minna Palmqvist.
I går höll Minna Palmqvist, Linnea Sundblom och Matilda Karlsson en workshop om stereotyper och normer för kläder och kroppen. Sundblom och Karlström har sommarjobbat på Emmaus och pratat och jobbat mycket kring temat kroppen och konsumtionssamhället.

– Saker som varuöverflöd och överproduktion. Det började med att vi fick in tvåhundra helt oanvända t-shirts, säger Sundblom.

Tillsammans med designern och konstnären Minna Palmqvist höll de en workshop i tre delar som behandlade temat. Det finns stereotyper och normer för kläder. De menar att alla har förväntningar när det kommer till den klädda kroppen.

Linnea Sundblom är utbildad dramainstruktör. Hon pratade om kroppens rörelse och förväntan på hur en viss typ av kropp rör sig.

– Alla rör sig på ett visst sätt. Hur man rör sig kan bero på kläderna man har på sig. Man förväntar sig att en stor kropp rör sig på ett visst sätt och en liten kropp på ett annat sätt, säger Sundblom.

Sundblom, Karlsson och Palmqvist pratade mycket kvinnliga och manliga plagg. Eller varför man uppfattar att ett plagg är kvinnligt eller manligt.

– Om en kvinna klär sig i en lite större kostym uppfattas det som coolt men om en kille tar på sig något figursytt så tror man att han spökat ut sig, säger Palmqvist.

 

Sarling blir von Trapp i Sound of Music

$
0
0

HUVUDROLL Andreas Sarling tar över som Georg von trapp i Alandicas uppsättning av Sound of Music i höst. Sarling ser fram emot hösten. Dansen blir svårast, säger han.

Andreas Sarling är ny huvudrollsinnehavare i Sound of Music som sätts upp av Teater Alandica i höst.
Teater Alandica har engagerat en ny skådespelare och sångare i huvudrollen som kapten Georg von Trapp i Sound of Music.

Filip Häggblom skulle göra rollen men har fått förhinder på grund av studier i höst. Istället kommer Andreas Sarling, 28 år, att spela kapten von Trapp.

– Det känns jätteroligt! Jag älskar musikaler och ser fram emot att få spela en så fin roll, säger Sarling.

Sarling har sjungit i Finströms dramatiska kör i tre år och studerar sång för Cathrine Frisk Grönberg i Bel Canto. Han har varit med i flera pjäser för Kappsäcksteatern och Teater Alandica. Han var också med i Östra Saltviks ungdomsförenings senaste revy. Sarling har gjort musikteater förut, men inte musikal.

– Det är roligt att det är både skådespel, dans och sång i en musikal. Jag ser fram emot att jobba med duktiga dans- och sångpedagogerna Catherine Frisk Grönberg och Erica Dunder.

Vad blir den största utmaningen?


– Det är nog dansen som kommer att vara svårast, det har jag gjort minst av.

Under sommaren har skådespelarna endast läst manus hemma. I höst börjar man öva med regi.

– På så sätt kom jag inte in för sent och hinner bra med.

Inkommande helg träffas hela ensemblen och då börjar övandet på allvar. Premiären är 12 november.

Frimärke med folkdräktssmycke vann pris

$
0
0

FRIMÄRKE Det schweiziska frimärket till vänster och det åländska till höger. Båda två är designade av åländska Cecilia Mattsson. Det schweiziska frimärket visar en folkdräktsbrosch som tillhör den kvinnliga folkdräkten för kantonen Bern. Det åländska frimärket visar Ålandsspännet som används för att fästa axelduken. Tanken är att frimärkena ska fästas på snedden, som på bilden.

Världens vackraste frimärke 2015. Det har åländska Cecilia Mattsson skapat, enligt en österrikisk frimärksorganisation.
Frimärket, med en schweizisk som motiv, ingår i en samutgivning mellan Åland och Schweiz med temat folkdräktssmycken, som gavs ut i september 2015.

Tävlingen WIPA Grand Prix ordnas av den österrikiska frimärksorganisationen WIPA. I år utsågs vinnaren för 2015 utsågs i år och blev det schweiziska frimärket med ett folkdräktsmycke från Bern som Cecilia Mattsson har designat.

Det åländska frimärket föreställer Ålandsspännet, en så kallad sölja i silver, ett dukspänne som används för att fösta axelduken. Även om det schweiziska frimärket vann ser Mattsson dem som en helhet eftersom det är en samutgivning.

Hur känns det att frimärket utsågs till världens vackraste?


– Det är alltid roligt när ens arbete uppskattas!

Mattsson vet inte när eller vem det var som skickade in frimärket till tävlingen. Hon antar att det är någon från Schweiz.

– Det finns många tävlingar inom frimärksdesign och Åland Post vunnit tävlingar förut, säger hon.

WIPA Grand Prix utses av en jury som består av konstkännare och filatelister. De väljer vinnare utgående från design och hur väl motivet representerar respektive land.

Att ha folkdräktssmycken som tema för samutgivningen kom Åland Post fram till tillsammans med Schweiz.

– Det skulle vara något som båda länderna kunde lyfta upp. Den schweiziska broschen var en utmaning att designa eftersom den var så detaljerad.

Frimärkena ska klistras fast på brevet på snedden.

Mattsson fick bilder på smycket skickade från Schweiz. Layouten gjorde hon på Åland.

 

Ylva sätter Jurmo på kartan

$
0
0

Ylva Gestranius ser fram emot konstrundan hon deltar i år för första gången. Hon tycker det är ett viktigt evenemang i hennes bransch.

I år finns en konstnär på Jurmo att besöka under konstrundan, Ylva Gestranius deltar för första gången.

– Det är roligt att få vara en ny punkt på konstrundans karta, säger hon.
Nästa helg, den 3–4 september är det dags för årets upplaga av konstrundan. På Brändö finns i år fem konstnärer vars ateljéer man kan besöka. En av dem är Ylva Gestranius på Jurmo som deltar för första gången. Gestranius blev inspirerad att ansöka efter att ha besökt Erica Törnroth på konstrundan för några år sen.

– Jag tycker det är ett är ett viktigt evenemang för min bransch.

Ylva Gestranius ser fram emot konstrundan och tycker det är ett bra sätt skapa dialog mellan konstnär och besökare.

– För min del blir det också ett sätt att förlänga säsongen på, fast skolorna börjat och turisterna glesnat håller man ångan uppe.

Ylva Gestranius flyttade till Jurmo från Raseborg för några år sedan. Hon har jobbat med hantverk till och från hela sitt liv, bland annat inom en hantverksorganisation som rådgivare och projektledare. Hon har också hållit kurser inom hantverk både för vuxna och barn.

– Att föra hantverkskunnandet vidare till barn tycker jag är viktigt.

Hon gör sina konsthantverk i många olika material. Hon jobbar speciellt mycket med återvinningsmaterial.

– Ibland är det materialet som styr formgivningen. Jag gör helst unika föremål, att göra serier är inte min grej.

Den senaste tiden har hon gjort verk av drivved som hon hittat längs stranden. I sommar han hon haft en utställning ”Urhavet” tillsammans med konstnär Ulla Haarma som visats i hamnmagasinet i Jurmo. Gestranius har gjort fåglar och havsfolk och byar medan Haarma gjort akvareller. ”Urhavet” har också ställts ut i Ekenäs på Naturum och i höst ska den vidare till Nystad.

– Jag håller som bäst på och kompletterar och förnyar den.

Läs hela artikeln i dagens papperstidningen eller e-Nyan!

Form och färg för kreativt skapande

$
0
0

STRÖMLÖST Fjolårets runda bjöd överraskande på ett längre strömavbrott och Erica Törnroth, på EgeT Hantverk, fick göra sina guidningar utan ljus. Men allting löste sig till slut och Törnroth säger att det hon framförallt ser framemot med årets konstrunda är att träffa alla besökare som kommer till ateljén. På bilden syns hon i tillsammans med några av sina alster i ateljén på Brändö.

När konstrundan intar Brändö satsas det på barnen.

– Förra året hade vi en workshop i vävteknik. I år blir det tygtryck, säger textil-artdesignern Erica Törnroth som är med i rundan för tredje året i rad.
I helgen är det dags för årets upplaga av konstrundan, evenemanget där konstnärer från de tvåspråkiga delarna av Finland slår upp sina dörrar och bjuder in allmänheten till sina ateljéer. I år har Brändö extra många medverkande konstnärer och när rundan intar kommunen kan man besöka sammanlagt fyra olika ateljéer.

– Det känns jätteroligt att så många är med i år, säger Erica Törnroth.

I ett tidigt skede fick Törnroth förfrågan att hålla workshop för barn inne i Mariehamn under årets konstrunda. Men någon workshop i Mariehamn kommer det inte att bli. Istället blir det tygtryck för barn i ateljén i Torsholma.

– Vi kommer att jobba mycket med form och färg och barnen har fått skapa mönstren och välja färgerna själva. Vi kommer att trycka på fredag, säger hon.

Läs mer i tisdagens Nya Åland!

Björklund ger ut ny kokbok

$
0
0

ÖSTERSJÖFISK Michael Björklund har träffat fiskare på Åland och i Österbotten när den nya kokboken gjordes. I Österbotten träffade han en del unga fiskare vilket kanske inte är så vanligt, de såg väldigt positivt på fisket säger han.

I ett samarbete med HSS media ger Michael Björklund ut en ny kokbok, ”Mickes fisk”. Boken kommer ut till skördefesten.
En kokbok om fisk har länge legat på önskelistan hos Michael Björklund. ”Mickes fisk” är Björklunds andra kokbok och ges ut i samarbete med HSS media i Österbotten.

– När det kom fram att skulle bli en bok om fisk blev jag jätteglad. Det är något jag länge velat göra, säger Björklund.

Kokboken handlar om fisket runt Östersjön, från Åland upp till Österbotten. Boken tar upp hur man tar tillvara på Östersjöfisk men också odlad fisk.

– Vi besökte Fifax på Åland som använder sig av en speciell odlingsmetod, kanske den metod som är framtidens melodi. Vi besökte också Varkaus där man gör störrom och även fiskare på Åland, bland annat bröderna Bergman i Geta som gör den kända kryddfisken.

– Man lär sig mycket när man träffar yrkesmän. Som kock får man se och lära sig saker ur deras synvinkel och ta lärdom. Boken tar också upp skräpfisk som man i vanliga fall inte brukar äta.

Läs mer i papperstidningen eller Enyan!

Författare och burkar på väggarna på Skarpans

$
0
0

PORTRÄTT Första gången Minna Öberg målar porträtt och första gången hon ställer ut på Galleri Skarpans. I det andra rummet skymtar de vita tavlorna av burkar som också hör till utställningen.

Porträtt på författare och aluminiumburkar från Wales pryder Galleri Skarpans när Minna Öberg ställer ut.
Det är första gången Minna Öberg ställer ut på Galleri Skarpans. Utställningen ” Författare” innehåller porträtt av författare och en grafikutställning av burkar.

Idén till porträttutställningen kom till på jobbet. Minna Öberg jobbar som biblioteksassistent och varje gång hon lägger tillbaka en utlånad bok i hyllan tittar hon igenom den. En del böcker har ett porträtt av författaren inne i boken. Bilderna väckte hennes intresse och hon började ta kopior på porträtten och målade av dem enligt egen tolkning.

– De är inte utvalda på något sätt. Jag har snubblat över dem och fastnat för dem för att de har fångat mitt intresse på något sätt. Drömska ögonlock, en frisyr eller blick.

Det är första gången hon gör porträttmålningar av människor.

– Efteråt insåg jag att jag kanske inte är någon stjärna på porträtt, men jag hade kul, säger hon skrattar.

Författarna är inga stora namn. De är en blandning av äldre och yngre och författare i olika genrer.

– Jag började fundera mycket på porträttfotografering när jag målade. Hur personerna var presenterade. Ibland hade kriminalförfattarna en viss typ av blick, lite allvarlig, men sen fanns det också en kriminalförfattare som log så då fanns det ingen röd tråd.

Burkar från Wales


 

Porträtten började hon måla förra hösten och de sista är gjorda i sommar. I vintras hade hon en period när kreativiteten tog slut. Men det kom tillbaka efter en kurs i grafiktryck i juni hos Edward Johansson i Flaka. Den inspirationen resulterade i den andra delena av utställningen: burkarna. De svarta tavlorna är tryck och i de vita tavlorna är burkarna monterade och är sprejade med vit färg.

– Alla svarta tavlor har en vit tavla.

Efter grafikkursen ville hon prova på att göra eget tryck. När hon städade i lägenheten hittade hon tillplattade burkar som hon samlat på sig under studietiden i Cardiff i Wales. För att göra trycken använde hon sig själv som press. Hon lade burkarna på golvet med blöta papper på. Ovanpå det lakan och filtar och högst upp en skiva. Hon lade sig ovanpå skivan och rullade för att få trycket att fästa på pappret.

– Varför jag hade burkarna kvar? Ja, bra fråga, säger hon skrattar.

Nu pryder burkarna från Cardiff väggen i Galleri Skarpans i Mariehamn. Ett rum med burkar och ett rum med porträtt.

I ateljén hittar hon ro

$
0
0

RÖDHAMN Jaana Gustafsson håller på och målar på en tavla med motiv från Rödhamn. På somrarna seglar hon och maken mycket. På hösten blir det mycket blått när hon målar säger hon.

Att måla är som meditation för Jaana Gustafsson. Här har tid och rum ingen betydelse.
Det är tio år sedan Jaana Gustafsson ställde ut tavlor senast då hade hon en utställning på Galleri Skarpans. Under helgen är hon en av de 32 åländska konstnärerna som öppnar upp sin ateljé för konstrundan. Det är första gången Gustafsson deltar.

– Jag gillar att utmana mig själv och att testa på nya saker. Att ha utställning har jag redan gjort så jag tänkte att det här är något nytt att prova på.

Ateljén på Badhusgatan i Mariehamn är egentligen ett gammalt garage. För fem år sedan gjordes det om och då fick hennes målande en nystart.

– Tidigare satt jag vid köksbordet när jag målade. Nu behöver jag inte städa undan utan kan lämna allt framme. Nu målar jag mycket mer.

Jaana Gustafsson flyttade till Åland 1985 från Lovisa. Hon jobbar som HR-specialist på Alandia Försäkring. Att måla är ett intresse hon har haft hela livet. Hon har gått på mediskurser i flera år och lärt sig olika tekniker. I dag målar hon mest i akvarell och olja. Hav och blommor är återkommande teman.

– Jag gillar färg, jag dras till det. På hösten när seglingssäsongen är förbi blir det mycket blått i tavlorna.

Inför konstrundan har hon plockat fram tavlor som nu pryder ateljéns väggar. Längst in i ateljén hänger ett färgstarkt porträtt av en kvinna. Gustafsson är utbildad mental tränare. Tavlan kallar hon för sin ”power tavla” den ger henne mental styrka när det behövs.

–  Den tavlan kommer jag nog aldrig kunna sälja tror jag. Ibland är den orörd flera år men ibland målar jag på den och då ger den mig en inre styrka.

Läs mer i papperstidningen eller E-nyan!

Viewing all 2936 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>