Gott om folk på årets konstrunda

September 5, 2016, 3:37 am

≫ Next: Dikter om hantverk fick pris

≪ Previous: I ateljén hittar hon ro

$

0

0

Konstrundan uppskattas av besökarna såväl av konstnärerna.
När Nyan besöker Konstfabriken är det en hel del människor som har vågat trotsa regnet för att ge sig ut på konstrundan.

Britta Gustavsson är en av alla konstnärer som ställer ut sina verk.

– I går var det över hundra besökare, det är verkligen jätteroligt, säger hon.

Glaskonstnären Ritva Saloranta har bland annat ställt ut sitt verk ”När det är farligare att stanna än att ta sig över havet”, som är en tolkning av den farliga resan som så många flyktingar gör över Medelhavet. Konstverket var en del av sommarens utställning i Eckerö Post- och tullhus – VÅGA.

Keathy Ericsson-Jourdan har också ställt ut flera av sina verk. I dem blandar hon både forntid och nutid och det är möten med människor och vackra vyer som inspirerar henne.

– Det är roligt att få möjlighet att träffa sin publik, säger hon om konstrundan.

---

Dikter om hantverk fick pris

September 5, 2016, 4:10 am

≫ Next: Dikter om hantverk fick pris

≪ Previous: Gott om folk på årets konstrunda

$

0

0

När kroppen inte längre klarade av hantverket förde hon över det till dikterna i stället. Nu prisas Linda Smith för sina haikudikter.

Åländska Linda Smith har fått hedersomnämnande för sina haikudikter i litteraturtävlingen Solveig von Schoultz. Det är andra gången hon får hedersomnämnande, förra gången var 2014. Hedersomnämnandet innebär inga prispengar men hon är ändå glad över utmärkelsen.

– Det är inte så stor skillnad för mig, jag har ju fått ett erkännande och de ger inte alltid hedersomnämnande heller, säger hon.

Läs mer i morgondagens papperstidning

Dikter om hantverk fick pris

September 6, 2016, 3:11 am

≫ Next: Många vill bli ett meröppet bibliotek

≪ Previous: Dikter om hantverk fick pris

$

0

0

När kroppen inte längre klarade av hantverket förde hon över det till dikterna i stället. Nu prisas Linda Smith för sina haikudikter.
Åländska Linda Smith har fått hedersomnämnande för sina haikudikter i litteraturtävlingen Solveig von Schoultz. Det är andra gången hon får hedersomnämnande, förra gången var 2014. Hedersomnämnandet innebär inga prispengar men hon är ändå glad över utmärkelsen.

– Det är inte så stor skillnad för mig, jag har ju fått ett erkännande och de ger inte alltid hedersomnämnande heller, säger hon.

Hantverk

Dikterna är tio stycken och handlar om årstider, hantverk och naturen. Hantverk och smide har tidigare varit en stor del av hennes liv men på grund av hälsoskäl håller hon inte på lika mycket med det längre. I dag är skrivandet och målandet hennes huvudsakliga uttrycksformer.

– Jag förde över hantverkandet till dikterna istället. Jag tror det krävs kännedom om hur verktygen fungerar för att kunna skriva om dem, säger hon.

Dikterna heter ingenting utan läsaren får tolka det själv.

På somrarna bor hon på Torpet på Vårdö Prästö. Det är här hon får inspiration till skrivandet och skapandet.

– Här är naturen så närvarande. Det är här idéerna kommer men jag tar med dem när jag far härifrån. Ofta finns det så mycket annat att göra när man är här.

Ger ut bok

I slutet av året ska hon ge ut en egen diktbok med både dikter och egna bilder. Det betyder att årets Solveig von Schoultz-tävling blev hennes sista eftersom reglerna säger att man måste vara opublicerad för att delta.

 

Många vill bli ett meröppet bibliotek

September 7, 2016, 1:40 am

≫ Next: ”Faran är närvarande hela tiden”

≪ Previous: Dikter om hantverk fick pris

$

0

0

Nu kan man besöka Finströms bibliotek på kvällar och helger. Flera andra bibliotek på Åland vill följa trenden med öppettider som inte kräver personal på plats.
Ålands första meröppna bibliotek öppnades på Brändö förra sommaren. Sedan en månad tillbaka har biblioteket i Finström samma upplägg.

– Meröppet innebär att biblioteket är öppet från klockan 9 till 21 alla dagar. Även helger, säger Finströms nya biblioteks- och kulturchef Inger-Louise Andersson.

Meröppet betyder obemannade tider då man som besökare sköter allt själv. För att ta sig in i biblioteket registrerar man ett lånekort som fungerar som nyckel. Alla som kommer in i biblioteket under meröppettiderna registreras vid dörren och personalen kan följa vem som har rört sig i lokalerna. Hittills har ungefär ett femtiotal personer registrerat sig som meröppetanvändare i Finström och Inger-Louise Andersson tror att fler kommer börja använda tjänsten i framtiden.

– Många har varit positivt överraskade över att det är meröppet på helgerna också, säger hon.

Hon började sitt nya jobb samma dag som man invigde meröppettiderna den 8 augusti.

– Det har varit mycket att lära sig nu i början med nya systemet och nya rutiner, men nu rullar det på, säger hon.

Mycket jobb

Många andra bibliotek på Åland vill också haka på trenden. I Jomala finns det planer på ett meröppet bibliotek , men kultur- och bibliotekschefen Gunilla Jansson vet inte när de kommer förverkligas. Ett meröppet bibliotek finns med budgeten för 2017 men det är upp till beslutsfattarna om det blir av. Det har också funnits planer på ett allaktivitetshus i Jomala dit biblioteket i så fall skulle kunna flytta.

– Om det blir så hoppas jag att man då tar beslut om att biblioteket blir ett meröppet bibliotek. Det är trenden just nu, folk vill göra saker i egen takt och inte behöva följa öppethållningstider, säger Jansson.

Hon vill poängtera att ett meröppet bibliotek inte gör personalen arbetslösa utan det innebär eventuellt mer arbete.

– Det är en merservice till samhället. De bibliotek vi har varit i kontakt med i Helsingfors och Åbotrakten som har meröppet säger att arbetet snarar ökar än minskar eftersom lånen ökar och fler böcker ska plockas i hyllan, säger Jansson.

I Finström har Inger-Louise Andersson inte ännu märkt av att arbetet skulle ha ökat. Däremot krävdes det en hel del förarbete innan de öppnade.

– Alla böcker måste få en ny tagg. 20 000 böcker taggades om och det kommer fortfarande in böcker som ska taggas om, säger Andersson.

För att ett bibliotek ska bli ett meröppet bibliotek är det också en fråga om kostnader. I Finström måste man införskaffa en ny lånemaskin och övervakningskameror.

Fler vill följa trenden

Biblioteken i Vårdö och Sund är också intresserade av att bli meröppna bibliotek.

– Det skulle passa bra i Vårdö som är en pendlarkommun och folk behöver då inte alltid passa bibliotekets öppettider, säger bibliotekarie Lisa Rydell i Vårdö.

Det finns inga konkreta planer åtminstone än men Rydell hoppas att det kunde bli verklighet om några år.

På Kökar tycker bibliotekarie Inge-May Forsman att meröppna bibliotek är tidernas melodi men det finns inga planer på det just nu. Hon tog upp meröppet-frågan i fjol i biblioteks- och kulturnämnden, men ingen var intresserad av det då.

– Det är ju en konstadsfråga också. Får se kanske det kommer hit i framtiden. Det finns ju på flera ställen på fastlandet, säger hon.

I Sund är bibliotekarie Sonja Berglund positiv till meröppet men inga planer är helt spikade.

– Kanske till nästa år, det beror helt på beslutsfattarna, säger Berglund.

 

”Faran är närvarande hela tiden”

September 8, 2016, 12:06 pm

≫ Next: Lagen som ingen följt på 20 år

≪ Previous: Många vill bli ett meröppet bibliotek

$

0

0

Åländska Alfons Röblom spelar den fumlige och äventyrsglada godsägaren Trelawney i Svenska Teaterns uppsättning av Skattkammarön. Premiärföreställningen hyllas både i svenska och finska medier.
I onsdags hade Svenska Teaterns familjepjäs Skattkammarön premiär. Helsingin Sanomat gav den fem stjärnor och Alfons Röbloms rollprestation beröms både i Svenska Yle och Hufvudstadsbladet.

– Det gick jättebra, det är kulmen på en intensiv arbetsperiod som premiärer alltid är, säger Röblom när Nyan ringer upp honom dagen efter premiären och frågar hur det gick.

När han blev erbjuden rollen i pjäsen blev han jätteglad.

– När jag var liten lyssnade jag på Skattkammarön som ljudbok och tyckte det var en spännande berättelse.

”Som en rockkonsert”

Han beskriver pjäsen som fartfylld och full med effekter och att det nästan är som att vara med i en rockkonsert. Det som han gillar med själva handlingen är att faran är nära hela tiden.

– På skeppet upptäcker de att det är pirater i besättningen men kan ju inte lämna skeppet, och när de kommer till ön måste de lösa problemet med piraterna. Faran är närvarande hela tiden.

Röblom spelar dock ingen pirat. Han spelar den fumlige rolige Trelawney som äger godset där flickan Jim Hawkins, som spelas av Misa Lommi och Sophia Heikkilä, snubblar in en dag och hittar en karta och äventyret tar sin början.

– Det är också han som anställer besättningen som sedan visar sig vara pirater. Han är en rolig roll att spela.

Den klassiska historien om Skattkammarön är skriven av Robert Louis Stevensson 1883. Röblom tror att många kanske inte känner till historien och berättelsen så bra.

– Den är nog inte så etablerad i vår kultur. Många vet inte att piraten Long John Silver är från Skattkammarön.

Skattkammarön visas på Svenska Teatern hela hösten.

Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!

 

Lagen som ingen följt på 20 år

September 13, 2016, 3:05 am

≫ Next: Philip Björkqvist gör rollen som Figaro

≪ Previous: ”Faran är närvarande hela tiden”

$

0

0

Vill man ta med sig över 50 år gamla föremål från Åland när man flyttar krävs det tillstånd av landskapet. Ingen har ansökt om tillstånd på över 20 år även om det finns en lag för detta.
Landskapslagen om skydd för kulturhistoriska föremål säger att vissa kulturhistoriskt värdefulla föremål som är över 50 år gamla inte får föras ut från Åland utan särskilt tillstånd om man till exempel flyttar härifrån. Lagen har tillkommit för att begränsa utförseln av kulturföremål från landskapet och på så sätt skydda det åländska kulturarvet. Men ingen har ansökt om tillstånd att föra ut något föremål från Åland på över 20 år. Det senaste var 1993.

I höst kommer samma lag att få ett tillägg. Det kommer från ett EU-direktiv och enligt det nya lagförslaget ges Åland möjlighet att kräva tillbaka kulturhistoriskt värdefulla föremål som finns utanför Åland om så behövs.

– Det här tillägget har man inte tidigare haft. I praktiken innebär det att om ett värdefullt åländskt föremål finns i ett annat land kan man väcka åtal i landet för att få det tillbaka, säger utbildnings- och kulturminister Tony Asumaa.

Lagen fungerar också omvänt, om ett viktigt föremål från ett annat land påträffas på Åland kan det landet väcka åtal i tingsrätten här. Lagförslaget presenteras för lagtinget i höst.

Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!

 

Philip Björkqvist gör rollen som Figaro

September 14, 2016, 4:58 am

≫ Next: Philip Björkqvist är den åländske Figaro

≪ Previous: Lagen som ingen följt på 20 år

$

0

0

Nu är nästan alla roller tillsatta i Kulturföreningen Katrinas opera ”Figaro 1917” som sätts upp på Åland nästa sommar. Målet har varit att tillsätta rollerna åt så många åländska sångare som möjligt.

Rollen som Figaro kommer göras av den åländska basbarytonen Philip Björkqvist (bilden) skriver föreningen i ett pressmeddelande.

Rollen som Susanna sjungs av sopranen Frida Johansson som också har rötter på Åland. Greven Almaviva kommer sjungas av barytonen Sergey Romanov. Sopranen Therese Karlsson sjunger rollen som Grevinnan Almaviva och mezzosopranen Frida Josefin Österberg gör rollen som Cherubino. Barbarina sjungs av sopranen Elina Granlund som kommer från Åland. Tenoren Carl-Fredrik Tohver gör dubbelrollen som Basilio/Don Curzio.

Två roller återstår ännu och de tillsätts i slutet av september.

 

Philip Björkqvist är den åländske Figaro

September 16, 2016, 2:46 am

≫ Next: Föreläsning om fynden i Kvarnbo

≪ Previous: Philip Björkqvist gör rollen som Figaro

$

0

0

Nu har Kulturföreningen Katrina avslöjat vem som gör rollerna i deras stora operasatsning ”Figaro 1917” nästa sommar. Åländska Philip Björkqvist gör rollen som Figaro.
Den åländska basbarytonen Philip Björkqvist gör rollen som Figaro sommaren 2017 när Kulturföreningen Katrina sätter upp operan ”Figaro 1917” på Åland. Barbro Sundback, föreningens ordförande, har tidigare sagt att målet är att tillsätta rollerna åt så många åländska sångare som möjligt.

Flera andra av rollinnehavarna har också Ålandskoppling. Philip Björkqvist har en examen från Hochschule für Musik und Theater i Hannover och studerar på Operahögskolan i Stockholm och är årets Anders Wall-stipendiat.

Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!

 

---

Föreläsning om fynden i Kvarnbo

September 19, 2016, 3:01 am

≫ Next: Gardell till Åland i oktober

≪ Previous: Philip Björkqvist är den åländske Figaro

$

0

0

Arkeolog Kristin Ilves berättar vid två olika tillfällen om fynden som gjorts vid Kvarnbohallen under utgrävningarna i sommar.

– Jag är väldigt nöjd med resultaten och nästan lite överraskad, säger hon.
Anläggningarna visade sig att vara mycket mer fyndrika än vad Kristin Ilves hade räknat med. Under sommaren har Ilves tillsammans med en grupp andra arkeologer och volontärer undersökt ett område på 1 000 kvadratmeter bakom Saltviks kyrka där det funnits en järnåldershall.

– Jag är väldigt nöjd med resultaten och nästan lite överraskad, säger Ilves.

Stolphål och plogfåror

Torsdag den 22 september och lördag den 24 september berättar hon om fynden som gjorts under utgrävningarna vid Kvarnbohallen i sommar. Båda presentationerna är i Alandica och öppna för allmänheten. På torsdag har föreläsningen rubriken ” Kvarnbohallen mellan stolphål och plogfåror ” samt en föreläsning av professor Frands Herschend som berättar under rubriken ”Livet i hallen”. Föreläsningen börjar klockan 13.

På lördag föreläser Ilves under den Nordiska hembygdsträffen som hålls på Alandica. Rubriken är ”Ny pusselbit till åländsk yngre järnålder – hallgården i Kvarnbo”. Föreläsningen börjar klockan 14.00.

Oklart om fortsättning

Den första föreläsningen har fokus på de arkeologiska undersökningarna, vad de har gjort och varför har de gjort just det.

– Tänker under det tillfället också reflektera kring möjlig fortsättning och huruvida varför det är viktigt. Även professor Frands Herschend tänker bland annat ta upp just den frågan. Och den andra presentationen syftar till att kontextualisera Kvarnbo där den platsen jämförs med de andra boplatserna på Åland och diskuteras i samband med andra processer under yngre järnålder, säger Ilves.

Huruvida det blir fortsättning på utgrävningarna kan Ilves inte svara på i detta skede.

 

Gardell till Åland i oktober

September 21, 2016, 1:15 am

≫ Next: Pommern redo för restaurering

≪ Previous: Föreläsning om fynden i Kvarnbo

$

0

0

Den svenska komikern Jonas Gardell uppträder på Alandica fredagen den 28 oktober.
Jonas Gardell skriver på sin Facebooksida att han kommer till Åland om en månad.

– Nån som gillar mig på Åland? frågar han.

Hans show ”30 år tillsammans” hade premiär i våras och har visats för fulla hus i hela Sverige under hösten. I går bestämdes det att turnén också kommer till Åland.

 

Pommern redo för restaurering

September 22, 2016, 4:01 am

≫ Next: Idag lyssnar 750 elever på Mozart

≪ Previous: Gardell till Åland i oktober

$

0

0

Sista september stänger museifartyget Pommern. Innan öppningen 2018 ska mycket hända på och kring fartyget.

Restaureringen ser museichef Hanna Hagmark-Cooper som ett profilprojekt för hela Åland.

– Den kommer att få stort genomslag också internationellt.
Nu ska Pommern täckas över och ett massivt renoveringsarbete inleds: ett helt nytt däck ska läggas, dockan runt Pommern ska byggas och besökarnas upplevelse ska förnyas.

– Jag sticker ut hakan och säger att vi nyöppnar 1 maj 2018, säger museichef Hanna Hagmark-Cooper.

Nytt däck

Däcket är den egenliga orsaken till att museifartyget stänger: först ska allt bort, sen ska allt läggas om. Det tar tid.

– Hela däcket ska rensas, alla vajrar och rep ska upp. Sen rivs det gamla däcket och först då kan vi se hur ståldäcket under mår. Det nya däcket ska läggas nästa vår.

Vad gör ni med det gamla däcket?

– Det ska återanvändas till gångbron mellan fartyget och museet.

Restaureringen är i viss mån väderkänslig, även om Pommern får en överbyggnad vill Hagmark-Cooper ha en mild vinter.

– I oktober hoppas jag på många volontärer med kofot i handen, men stålarbetet utförs av inhyrd expertis.

När däcket är lagt ska det drevas, det vill säga mellanrummen mellan plankorna ska fyllas ut. För att allt ska bli rätt anlitas Morten Hesthammer från Hardanger fartygsvärnscenter i Norge som konsult och kontrollant, men arbetsledare för omläggningen är Pommerns egen båtsman Henrik Engblom.

Åland har ju erfarenhet av ett museum som skulle öppna och öppna och öppna... Vad gör ni för att det inte ska bli likadant här?

– Vi har inte råd med ett längre uppehåll, jag är redan orolig för inkomstbortfallet nästa sommar. Samtidigt måste man vara realistisk: även om vi gjort alla förundersökningar man kan, är det inte förrän vi rivit upp däcket som vi vet hur det ser ut undertill.

Sedan några år tillbaka har Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum ansvar för hela skötseln av Pommern.

– Vi har valt att jobba traditionsenligt. Det innebär att vi inte bara vårdar de materiella utan också det imateriella. Att lägga ett nytt däck enligt traditionella metoder är just en sådan kunskap som vi anser vara viktig.

Läs mer i dagens Nya Åland.

 

Idag lyssnar 750 elever på Mozart

September 29, 2016, 9:06 pm

≫ Next: Elsa segrade i Deluxe 2016, se bilder här!

≪ Previous: Pommern redo för restaurering

$

0

0

Idag tar runt 750 elever och lärare i årskurs 3-6 del av Gävle Symfoniorkesters skolkonserter i Alandica. Ålands landskapsregerings satsning gör det möjligt för elever att få ta del av symfoniorkestermusik på hemmaplan.

Skolkonserterna ingår som en del av ett treårigt samarbete mellan Ålands landskapsregering och Gävle Symfoniorkester. Det hålls två skolkonserter, varav den första är helt fullsatt.

På repertoaren är klassisk musik med inslag från bland annat Sverige, Frankrike och USA. Det ingår också ett stycke av Mozart.

Elsa segrade i Deluxe 2016, se bilder här!

October 1, 2016, 12:59 pm

≫ Next: ”Alla som finns måste få finnas”

≪ Previous: Idag lyssnar 750 elever på Mozart

$

0

0

– Det är helt underbart, sade Elsa Le Curieux ,17, när det stod klart att hon hade vunnit.
Hon uppträdde med låten ”Titanium” av David Guetta och Sia.
– Det är en varm låt som jag tyckte att passade mig.
Tillsammans på scenen med Le Curieux dansade dunderdansarna Tilde Koroleff, Sarah Helin, Emelie Öhman och Emma Hagström.
– Hon har en dynamisk stämma och en låt som passade hennes röst och bra publikkontakt, sade jurymedlemmen Emilia Alm om Le Curieux när hon kårades till vinnare.

Läs mer om Deluxe 2016 i e-nyan.

”Alla som finns måste få finnas”

October 4, 2016, 2:41 am

≫ Next: ”Ibland har jag dejt med en lerklump”

≪ Previous: Elsa segrade i Deluxe 2016, se bilder här!

$

0

0

I trettio år har Jonas Gardell skrivit böcker, turnerat och sjungit om alla människors lika värde.

– Det är ett tecken på hur långt samhället kommit från de humanistiska värderingarna om man tycker det jag säger är kontroversiellt, säger han.
För över 30 år sedan gav Jonas Gardell, i dag lika folklig som Lill-Babs, ut sin första roman, ”Passionspelet”. Det är också 30 år sedan han gjorde sin första show, ”Happenings” och 30 år sedan han träffade blivande maken Mark Levengood.

I oktober besöker Jonas Gardell Mariehamn och Alandica med sin föreställning ”30 år tillsammans”.

När blev du rolig?

– Jag var rolig som barn, men jag blev också mobbad som barn, och då slutade jag vara rolig. Men jag minns exakt när jag blev komiker. Jag var på en uppläsning och läste ur min bok, och publiken skrattade. Komikern Jonas Gardell trädde fram som ganska färdig. Jag låg vaken i sängen på natten efteråt och visste att mitt liv hade tagit en ny riktning.

Tycker du själv att du är rolig?

– Ja ... jag tycker jag kan vara rolig. Men jag är ju också författare och dramatiker ... det där tycker jag var en oförskämd fråga.

I dina föreställningar skiftar du stämningslägen så att publiken ibland vrider sig av skratt, ibland gråter. Hur jobbar du för att få fram det?

– Det där är något jag bara kan. Mitt berättande har en röd tråd och då blir konsekvensen att jag ibland är rolig, ibland allvarlig. Min begåvning är begränsad, men jag kan skriva och prata så att folk berörs.

En ofta återkommande tematik i ditt konstnärskap är att våga, att inte vara rädd, att känna skamlöshet och att förlåta sig själv. Varför är det viktigt?

– Ja, och att släppa, lämna och gå vidare.

Varför återkommer du till det?

– Man måste välja sitt liv och sitt livs auktoriteter. Man kan lyssna på några, men inte alla. Jag återkommer hela tiden till att vara den som väljer i mitt liv.

– I tv-serien ”Torka aldrig tårar” var det viktigt för mig att visa de unga männens liv, de som dog i aids, att deras liv inte var bortkastade. I musikalen ”Livet är en schlager” sjunger Peter Jöback en sång med textraden ”Mitt liv är ett liv värt att levas”. Jag sjunger samma sång i ”30 år tillsammans” och beskriver det som en nyckelscen för att förstå mitt berättande. Alla som finns måste få finnas. Den frågan blir oerhört relevant i flyktingkatastrofen där vi har tagit oss rätten att bestämma vems liv som ska levas.

Läs hela intervjun med Jonas Gardell i papperstidningen eller E-Nyan!

”Ibland har jag dejt med en lerklump”

October 4, 2016, 4:42 am

≫ Next: Emelia har fått sina första donationer

≪ Previous: ”Alla som finns måste få finnas”

$

0

0

Att skapa är ett sätt att hitta balans i livet. Keramiken är en nyfunnen kärlek för Anna Lind-Bengtsson som är oktobermånadens utställare på Galleriet.
Anna Lind-Bengtsson ställer ut oljemålningar och keramik på Galleriet den här månaden. Utställningen heter Zon4 som syftar på hennes pulsklocka som har olika zoner, i Zon4 har man en väldigt hög puls.

– Att skapa och måla är ett sätt för mig avvärja mig mot Zon4. Ett sätt att hitta balans och ett mentalt lugn.

Oljemålningar har hon ställt ut förut medan keramik ställer hon för första gången, hela utställningen består av nya verk. Hon upptäckte keramiken för en tid sedan även om det funnits med förut, hennes pappa var keramiker när hon var liten. Det var efter ett besök hos Mia Englund i Smakbyn som intresset för att själv skapa med keramik väcktes till liv. Utställningens keramikdel består av skålar, vaser och muggar med glasering och i olika färger. För Lind-Bengtsson är den konstnärliga biten viktigare än att göra bruksföremål.

– Med keramik handlar det mycket om slumpen. När man målar kan man kan måla över det man inte tycker om. Keramiken är mer ett experiment.

Hemma har hon gjort plats för en egen liten verkstad där hon drejar.

– Jag brukar ibland säga att jag har en dejt med en lerklump.

Utställningen är hennes fjärde hemma på Åland. Vernissage för Zon4 är klockan 18 i kväll på Galleriet.

Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!

 

---

Emelia har fått sina första donationer

October 4, 2016, 5:42 am

≫ Next: Donerar en miljon euro till Ålands Vänner

≪ Previous: ”Ibland har jag dejt med en lerklump”

$

0

0

Skeppsföreningen Albanus ska bygga en ny skuta med namnet Emelia som på sikt ska ersätta Albanus. En del av finansieringen av projektet som beräknas kosta 2,3 miljoner euro sker genom att allmänheten erbjuds köpa så kallade virtuella skeppsdelar. Intäkterna från försäljningen går oavkortat till bygget av skutan.

Igår gavs de första donationscertifikaten över sålda spanter tillsammans med en liten spantmodell till de första köparna Björn-Olof Erikson och Henrik Karlsson. Utdelningen ägde rum på Ålands Sjöfartsmuseum och diplomen överräcktes av stiftelsen Emelias ordförande Tove Erikslund.

Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!

 

Donerar en miljon euro till Ålands Vänner

October 7, 2016, 2:06 am

≫ Next: Jubileumsåret närmar sig

≪ Previous: Emelia har fått sina första donationer

$

0

0

Stiftelsen Ålands Vänner fyller 120 år. Det firar man med att instifta en konstfond på 1 miljon euro som doneras av Stig Dreijer.
Fonden ska i huvudsak användas för inköp av konst och heter Anna-Lena Dreijers konstfond.

– Fondens stadgar är ännu inte fastslagna men pengarna kommer att gå till inköp av konst eller till att understöda eller prisa någons arbete, säger Stig Dreijer som är delegationens ordförande i Stiftelsen Ålands vänner.

I huvudsak ska fonden stöda åländsk konst. Ett sätt att lyfta och uppmärksamma konsten på Åland säger Dreijer. Han var gift med Anna-Lena Dreijer som avled i maj i år. Anna-Lena Dreijer jobbade som chef på konstmuseet på Åland under en lång tid.

– Fonden är en hyllning till hennes livsverk, säger Dreijer.

Förutom att lyfta den åländska konsten ser han också donationen som en nystart för Ålands vänner. Om fonden uppskattas och används i den bemärkelse som det är tänkt kanske summan höjs.

– Går det bra för fonden kan det möjligen höjas till två miljoner, säger Dreijer.

Högsta beslutande organ

Stiftelsens Ålands vänner bildades med syfte att arbeta för den åländska befolkningens bildning. De grundades i januari 1896, föreningen hette först Ålands vänner men ändrades sedan till en stiftelse när de firade sitt 100-års jubileum.

– Det är lättare att förvalta egendom och kapital i en stiftelse än i en förening. I föreningar finns det möjlighet för att göra kupp, säger Dreijer.

I torsdags höll delegationen, som är stiftelsens högsta beslutande organ, höstmöte där donationen på 1 miljon euro togs upp.

Stiftelsens ordförande Ulrica Lindström är väldigt glad över donationen och över instiftandet av fonden.

– Jag har nästan inte smält det ännu, säger hon efter mötet.

Läs mer i morgondagens e-nyan.

 

Jubileumsåret närmar sig

October 11, 2016, 3:30 am

≫ Next: Dragspelsträff med dans och gudstjänst

≪ Previous: Donerar en miljon euro till Ålands Vänner

$

0

0

Ett nytt frimärke från Åland Post designat av Juha Pykäläinen och en särskild jubileumsbudget från landskapet blir det nästa år när Finland fyller 100 år.

2017 fyller det självständiga Finland 100 år. Det officiella firandet i riket startar den 31 december. Efter det delas året delas in i tre olika fokusområden som börjar med temat det gemensamma Finland som följs av Sommarfinland och till sist kommer ett tema som kallas 100 dagar till 100. På Åland är det landskapets kulturbyrå som har hand om jubileumsfirandet. Jan-Ole Lönnblad, kulturchef på kulturbyrån, är regionkoordinator för Åland.

– På Åland kommer firandet att uppmärksammas mest under sommaren, säger han.

Landskapsregeringens officiella program för firandet av Finland 100 år börjar i maj. I det ingår det en föreläsningsserie i samarbete med Öppna högskolan. En jubileumskonsert planeras den 9 juni och ett åländskt deltagande i Finlands jubileumsfirande i Kungsträdgården i Stockholm i augusti.

– Mera program kring dessa arrangemang kommer när planeringen framskrider, säger Lönnblad.

Temat för Finlands jubileumsår är Tillsammans. Jubileumsåret har en egen hemsida där man kan ta del av programmet som planeras på olika håll i landet. Finland 100 år har också en egen Snapchat-kanal som visar sekretariatets vardag under byggandet av jubileumsåret. Kanalen är på finska, svenska och engelska. Finland 100 år har också en bildutmaning där man ska ladda upp bilder på hashtagen finland100vardag. Bilderna ska visa hur finsk vardag ser ut när den är som bäst och mest äkta.

Jubileumsstöd

Förutom landskapsregeringens officiella program ska lagtinget godkänna pengar i landskapsbudgeten 2017 för ett särskilt jubileumsstöd. Pengarna ska kunna ansökas av föreningar och organisationer som vill uppmärksamma firandet på något sätt. Hur mycket pengar det är frågan om är ännu inte officiellt.

– Det kan vara mindre föreningar eller större etablerade som gör något inom den ordinarie verksamheten, säger Lönnblad.

Kulturföreningen Katrina har ansökt om pengar för deras opera som sätts upp 2017. Två sångensemblegrupper har också visat intresse.

– De tänker slå ihop sig för ett större projekt, säger Lönnblad.

Pykäläinen frimärke

Åland Post uppmärksammar jubileumsåret med att ge ut ett eget frimärke med motivet ”Tillsammans”. Frimärket är designat av Juha Pykäläinen. Hur frimärket ser ut är ännu hemligt.

– Det är mycket finskt och mycket åländskt med specialeffekter, silver och är väldigt festligt, säger Anita Häggblom på Åland Post.

Själva arbetet med frimärket är klart och om några veckor kommer Åland Post att visa ur det ser ut. Den officiella utgivningen sker 24 maj 2017 i samband med Finlandia frimärksutgivning i Tammerfors.

– Juha Pykäläinen härstammar från Tammerfors så det passar riktigt bra, säger Häggblom.

 

Dragspelsträff med dans och gudstjänst

October 13, 2016, 5:00 am

≫ Next: Nobelpristagaren som spelade för Paf

≪ Previous: Jubileumsåret närmar sig

$

0

0

På lördag kommer dragspelare från hela Svenskfinland till Åland för svenska dragspelsförbundet i Finlands årsträff. Helgen avslutas med en dragspelsmässa i Jomala kyrka.

Svenska dragspelsförbundet i Finland samlas på Breidablick i Finström på lördag. Förutom Ålands två dragspelsklubbar, Ålands Dragspelsklubb och Åland Accordion Club, deltar klubbar från Österbotten och Nyland. Bland annat Dalsbruks Dragspelsklubb och Österbottenmusikanterna och en del enskilda musikanter.

Sessionen på lördag börjar med välkomstkaffe och diskussioner om förbundsverksamheten och avslutas på kvällen med dans till toner av olika musikalgrupper.

– Det blir varierande musik, allt från klassiskt till gammeldans, säger Leif Finnäs som arrangerar träffen på Åland.

Dragspelsmässa

På söndag avslutas helgen med en dragspelsgudstjänst i Jomala kyrka. Mässan ackompanjeras av Ålands Dragspelsklubb och kyrkokören. Sångerna har övats in av kyrkokören tillsammans med kantor Eva-Helena Hansen. Totalt är det ett 30-talet personer som medverkar i dragspelsmässan. Mässan än komponerad av svenska Jan Haglund och heter Mässa i dragspelston.

– Det har aldrig tidigare uppförts utanför Sverige, säger Eva-Helena Hansen.

Dragspel i kyrkosammanhang är inte särskilt vanligt. Dragspel har förknippats med dansmusik och dryckessak och ansetts som världsligt eller hedniskt.

– Det finns säkert undantag, bland annat i frikyrkosammanhang förekommer det dragspel, säger Leif Finnäs.

Kantor Eva-Helena Hansen ser positivt på att införa dragspel till mässan.

– Det var Leif som presenterade Jan Haglunds dragspels mässa åt mig, säger Hansen.

Dragspelsklubben har spelat på en friluftsgudstjänst en gång tidigare och medverkade i De vackraste julsångerna. Men aldrig en hel mässa förut. Det är ett stort projekt med många iblandade.

– Jag hoppas att vi kan fortsätta samarbeta nu när vi lärt oss allt, säger Hansen.

Här får du ett försmak på helgens dragspelstoner

[video poster="http://www.nyan.ax/wp-content/uploads/2016/10/dragspelare_thumb8.jpg" width="1280" height="720" mp4="http://www.nyan.ax/wp-content/uploads/2016/10/dragspelare.mp4"][/video]

Nobelpristagaren som spelade för Paf

October 13, 2016, 5:07 am

≫ Next: Video: Wilma charmar flera tusen varje dag

≪ Previous: Dragspelsträff med dans och gudstjänst

$

0

0

Årets nobelpris i litteratur går till - en musiker.

Bob Dylan, 75, belönas för en lång karriär där han ständigt gått sin egen väg och förenat rock med poesi.
Han började som akustisk folkmusiker i Woody Guthries anda och gled i mitten av sextiotalet över till elektrisk rockmusik - ett drag som möttes med ilska av många fans.

Hans röst var aldrig ren och både gitarr- och munspelet var ruffigt, men han var en poet som berörde alla som hörde honom.

Ett klassiskt ögonblick i Dylans historia är en konsert i England 1966 där en man i publiken ropade ”Judas” innan Dylan och hans band spelade ”Like a rolling stone”.

Men Dylan överlevde kritiken och levererade en rad plattor som omedelbart hyllades som klassiker - bland annat Highway 61 Revisited, dubbeln Blonde On Blonde, Blood On The Tracks och Desire.

Han är en albumartist som sällan hamnat högt på singellistorna. Men det finns en rad Dylanlåtar som måste vara med på varje best of-samling - till exempel Blowin’ In The Wind, I Want You, Just Like A Woman, Like A Rolling Stone och Knocking On Heaven’s Door.

Kvalitetskontrollen har inte alltid varit på topp. Det finns en del Dylanplattor från åttiotalet och framåt som inte ens de största dylanologerna orkar försvara. De senaste åren har han överraskat med en julskiva och Sinatratolkningar.

Årets Nobelpris blir ett större lyft för skivaffärer än för bokhandlar. Det finns massor av litteratur om Dylan men han själv har gett ut ett fåtal böcker. 1966 kom romanen Tarantula. När han släppte den första delen av sina memoarer 2004 var det tänkt att det skulle bli två till. Hittills har de inte synts till.

Dylan kunde ha gått i pension för länge sen men han fortsätter turnera. Det senaste veckoslutet uppträdde han på Desert Trip-festivalen i Kalifornien.

På Åland har han aldrig spelat men det finns en koppling till landskapet. När spelbolaget Paf finansierade webserien ”Experiment ensam” 2014 lät man den svenska mediaprofilen Fredrik Wikingsson resa till Philadelphia för att sitta ensam i en konsertsal när Dylan och hans band spelade ett kort set.

Ett youtubeklipp om den spelningen kan du se HÄR.

Svenska akademiens ständiga sekreterare Sara Danius presenterade litteraturpristagaren för pressuppbådet med motiveringen att Bob Dylan ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”.