Djuren på gården har inspirerat Anki Linds akrylmålningar i utställningen ”At the countryside”.
Ja, förutom vargarna då. De finns inte i Bastö.
Anki Lind bor på en gård i Finström Bastö. Där finns får, hästar och katter. I utställningen på Jakt- och fiskemuseet i Eckerö har Anki Lind både avporträtterat djuren hon känner och påhittade djur.
– Djur är mitt liv och jag tilltalas av vackra djur. Då jag målar vill jag inte måla vilka djur som helst, de ska ha något som gör att jag fastnar, något i uttrycket, säger Anki Lind.
De flesta av målningarna är färggranna, men några är grafiskt svart-vita. Intresset för svart-vitt fick sin början då Anki Lind målade en vinterskog och fann att hon gillade utmaningen.
– De mörka stammarna krävde all min koncentration. Jag kunde bara måla tjugo minuter i taget, sen brast mitt fokus. Jag tyckte om att jobba med djup på det sättet och började måla gårdens får.
Efter att ha målat porträtt av gårdens får, de har alla namn, ville hon utveckla konceptet ytterligare.
– Jag ville måla ännu mer avskalat och målade en ko och en tupp. Hur mycket kan man ta bort för att det fortfarande ska synas vad det föreställer? Ganska mycket, visade det sig, och jag tror att man kan ta bort ännu mer.
Utställningen har vernissage på lördag mellan klockan 14 och 16.
Läs mer i onsdagens Nya Åland!
Ja, förutom vargarna då. De finns inte i Bastö.
Anki Lind bor på en gård i Finström Bastö. Där finns får, hästar och katter. I utställningen på Jakt- och fiskemuseet i Eckerö har Anki Lind både avporträtterat djuren hon känner och påhittade djur.
– Djur är mitt liv och jag tilltalas av vackra djur. Då jag målar vill jag inte måla vilka djur som helst, de ska ha något som gör att jag fastnar, något i uttrycket, säger Anki Lind.
De flesta av målningarna är färggranna, men några är grafiskt svart-vita. Intresset för svart-vitt fick sin början då Anki Lind målade en vinterskog och fann att hon gillade utmaningen.
– De mörka stammarna krävde all min koncentration. Jag kunde bara måla tjugo minuter i taget, sen brast mitt fokus. Jag tyckte om att jobba med djup på det sättet och började måla gårdens får.
Efter att ha målat porträtt av gårdens får, de har alla namn, ville hon utveckla konceptet ytterligare.
– Jag ville måla ännu mer avskalat och målade en ko och en tupp. Hur mycket kan man ta bort för att det fortfarande ska synas vad det föreställer? Ganska mycket, visade det sig, och jag tror att man kan ta bort ännu mer.
Utställningen har vernissage på lördag mellan klockan 14 och 16.
Läs mer i onsdagens Nya Åland!