I lördags hade ”Fantomen på operan” premiär. Sopranen Sofie Asplund var enligt Hbl ”hela föreställningens klarast lysande stjärna”.
Sofie Asplund spelar en huvudrollerna, Christine, i musikalen som framför på Nationaloperan i Helsingfors.
– Det var en drömroll jag hade redan som liten. Kanske var det den fjortonåriga Sofie som sökte till audition och ville ha rollen. Jag har alltid drömt om att göra Christine i Fantomen på operan och Maria i West Side Story.
Föreställningen var slutsåld redan innan premiären, och Asplund tycker att musikalen säljer sig själv.
– Det är förstås roligt att vara med i en uppmärksammad produktion, och att den tagits emot så väl känns förstås extra kul.
Rollen som Christine innebär en del utmaningar.
– Eftersom musikalen och berättelsen är så känd, är det svårt att skapa något nytt. Produktionen är ny, men det är en utmaning att göra Christine på ett nytt sätt. Dessutom är mycket skrivit in i texten och en del av det som driver berättelsen framåt.
Som sopran är Asplund ofta frustrerad över rollerna som finns till förfogande.
– Jag får hela tiden tampas med att sopranerna ska spela den oskuldsfulla och väna kvinnan. Hur mycket styrka kan jag ge henne utan att berättelsen blir fel?
Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!
<"Byline tfn">
Sofie Asplund spelar en huvudrollerna, Christine, i musikalen som framför på Nationaloperan i Helsingfors.
– Det var en drömroll jag hade redan som liten. Kanske var det den fjortonåriga Sofie som sökte till audition och ville ha rollen. Jag har alltid drömt om att göra Christine i Fantomen på operan och Maria i West Side Story.
Föreställningen var slutsåld redan innan premiären, och Asplund tycker att musikalen säljer sig själv.
– Det är förstås roligt att vara med i en uppmärksammad produktion, och att den tagits emot så väl känns förstås extra kul.
Rollen som Christine innebär en del utmaningar.
– Eftersom musikalen och berättelsen är så känd, är det svårt att skapa något nytt. Produktionen är ny, men det är en utmaning att göra Christine på ett nytt sätt. Dessutom är mycket skrivit in i texten och en del av det som driver berättelsen framåt.
Som sopran är Asplund ofta frustrerad över rollerna som finns till förfogande.
– Jag får hela tiden tampas med att sopranerna ska spela den oskuldsfulla och väna kvinnan. Hur mycket styrka kan jag ge henne utan att berättelsen blir fel?
Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!
<"Byline tfn">