En stor utgrävning är på gång i Saltvik. Arbetet med att gräva fram den stora järnåldershallen leds av arkeologen Kristin Ilves som var den som upptäckte hallen.
– Åland och Saltvik är en rik järnåldersbyggd, säger hon.
De arkeologiska utgrävningarna i Kvarnbo påbörjades i måndag. Under ledning av Kristin Ilves och tre andra arkeologer, Kim Darmark, Frands Herschend och Jan-Henrik Fallgren håller man på som bäst och förbereder inför nästa vecka då tio volontärer anländer till platsen. Volontärerna kommer från Åland, Finland, Sverige och Norge.
– Intresset var stort men alla kunde inte komma eftersom de inte hittade ställen att bo på, säger Ilves.
Sommarens utgrävning är stor, ungefär 1 000 kvadratmeter. Man kommer att gräva fram den järnåldershall som Ilves upptäckte via ett flygfoto 2012. Hallen har funnits under den yngre järnåldern vilket rör sig om 550 – 1050 efter Kristus.
Åkern där utgrävningen görs ligger bakom Saltviks kyrka där har flaggor placerats ut som markerar undersökningsrutor och själva hallen.
– Gula flaggorna markera rutorna och de silverfärgade är hallen, förklarar Ilves.
Utgrävningen i sommar sker i två etapper. Under den första etappen undersöks det så kallade ploglagret genom rutgrävning. Då gräver man i rutor som är 1 gånger 1 meter stora.
– Det är egentligen ovanligt att man undersöker ploglagret. Där är fynden utspridda på grund av plogningen som ägt rum under alla år, fynden har flyttat på sig och ligger inte på sin ursprungliga plats.
Att undersöka ploglagret är dyrt och tidskrävande därför görs sådana undersökningar sällan. Men nu har man tid och möjlighet tack vare sponsorer.
– Ploglagret är kanske inte lika intressant som själva hallen. Men det är intressant eftersom det ligger ovanpå en fornlämning och allt som vi hittar dokumenteras. Jorden och stenarna analyseras och det blir intressant sett till helheten.
Med hjälp av spade tas det första lagret på 20 centimeter jord bort. Efter det tas det bort skikt för skikt med hjälp av en skärslev. Jorden vattensållas sedan vid en station som Ilves låtit bygga.
– Den är ergonomiskt anpassad för att underlätta arbetet.
Vid vattensållningen kommer fynden fram. Hittills har man hittat benbitar, keramik och lerklining.
– Lerklining är leran som suttit på flätverksväggar. Leran har bevarats eftersom det brunnit, elden har härdat leran och därför finns det kvar.
Om man är osäker ifall det rör sig om en lerklining eller sten kan man försiktigt bita i fyndet.
– Då märker man skillnaden mellan vanlig sten och lerklining.
Man hittar fler fynd utanför hallen än inuti. Hallen användes som festplats av hövdingar där man drack, festade och bytte gåvor. Åland och speciellt Saltvik hade en rik järnåldersbyggd.
– Man kan säga att det är en järnåldersmetropol, säger Ilves och skrattar.
– Åland och Saltvik är en rik järnåldersbyggd, säger hon.
De arkeologiska utgrävningarna i Kvarnbo påbörjades i måndag. Under ledning av Kristin Ilves och tre andra arkeologer, Kim Darmark, Frands Herschend och Jan-Henrik Fallgren håller man på som bäst och förbereder inför nästa vecka då tio volontärer anländer till platsen. Volontärerna kommer från Åland, Finland, Sverige och Norge.
– Intresset var stort men alla kunde inte komma eftersom de inte hittade ställen att bo på, säger Ilves.
Sommarens utgrävning är stor, ungefär 1 000 kvadratmeter. Man kommer att gräva fram den järnåldershall som Ilves upptäckte via ett flygfoto 2012. Hallen har funnits under den yngre järnåldern vilket rör sig om 550 – 1050 efter Kristus.
Åkern där utgrävningen görs ligger bakom Saltviks kyrka där har flaggor placerats ut som markerar undersökningsrutor och själva hallen.
– Gula flaggorna markera rutorna och de silverfärgade är hallen, förklarar Ilves.
Undersöker ploglagret
Utgrävningen i sommar sker i två etapper. Under den första etappen undersöks det så kallade ploglagret genom rutgrävning. Då gräver man i rutor som är 1 gånger 1 meter stora.
– Det är egentligen ovanligt att man undersöker ploglagret. Där är fynden utspridda på grund av plogningen som ägt rum under alla år, fynden har flyttat på sig och ligger inte på sin ursprungliga plats.
Att undersöka ploglagret är dyrt och tidskrävande därför görs sådana undersökningar sällan. Men nu har man tid och möjlighet tack vare sponsorer.
– Ploglagret är kanske inte lika intressant som själva hallen. Men det är intressant eftersom det ligger ovanpå en fornlämning och allt som vi hittar dokumenteras. Jorden och stenarna analyseras och det blir intressant sett till helheten.
Med hjälp av spade tas det första lagret på 20 centimeter jord bort. Efter det tas det bort skikt för skikt med hjälp av en skärslev. Jorden vattensållas sedan vid en station som Ilves låtit bygga.
– Den är ergonomiskt anpassad för att underlätta arbetet.
Vid vattensållningen kommer fynden fram. Hittills har man hittat benbitar, keramik och lerklining.
– Lerklining är leran som suttit på flätverksväggar. Leran har bevarats eftersom det brunnit, elden har härdat leran och därför finns det kvar.
Om man är osäker ifall det rör sig om en lerklining eller sten kan man försiktigt bita i fyndet.
– Då märker man skillnaden mellan vanlig sten och lerklining.
Järnåldersmetropol
Man hittar fler fynd utanför hallen än inuti. Hallen användes som festplats av hövdingar där man drack, festade och bytte gåvor. Åland och speciellt Saltvik hade en rik järnåldersbyggd.
– Man kan säga att det är en järnåldersmetropol, säger Ilves och skrattar.