– Den är ett slags dokumentärroman. Det säger Annika Orre, prisbelönt Nya Åland-journalist som efter sin pensionering 2020 har skrivit boken Journalisterna, om händelserna som ledde till Nya Ålands tillkomst för 40 år sedan.
Det som skedde i verkligheten var att tidningen Ålands dåvarande chefredaktör och ansvariga utgivare Hasse Svensson avskedades av tidningens styrelse, varefter största delen av redaktionen valde att följa efter och grunda Nya Åland. Verklighetens personer har fått andra namn i romanen, men i övrigt har Annika Orre försökt hålla sig så nära händelserna som möjligt.
– Det har gått 40 år, och den nya generationen tidningsanställda vet inte hur det gick till när modiga journalister valde att följa sin yrkesheder och vägrade ställa upp på ägarfamiljens och styrelsens villkor, säger hon.
Idén om att skriva en bok föddes när hon i samband med pensioneringen avtackades i november 2019 efter närmare 40 år som Nyanjournalist.
– Flera unga journalister frågade mig hur det gick till när tidningen grundades och jag insåg direkt att det fanns en stor kunskapslucka. De kände inte till bakgrunden i detalj, bara i stora drag.
Familjeägd tidning
Sedan starten styrdes tidningen Åland av grundaren Julius Sundblom och hans ättlingar och tidningsbolaget var ett familjeägt företag. Styrelsen bestod så gott som helt av familjemedlemmar och Hasse Svenssons föregångare var själv medlem av familjen. Enligt Annika Orre var tidningen för familjen först och främst ett redskap för ett enat Åland i grundarens anda och samhälleliga konflikter och motsättningar var inget som prioriterades.
– Därför var förhållandet mellan styrelsen och chefredaktören konfliktfritt ända tills Hasse Svensson tog över chef-redaktörskapet i mitten av 1970-talet. Han hade helt andra tankar om journalistik än styrelsen och förverkligade dem också tillsammans med redaktionen, säger hon.
”En härlig arbetsplats”
Berättelsen tar sin början i slutet av 1960-talet och slutar 1981, när Nya Åland grundas. Det medielandskap som beskrivs i boken speglar situationen som rådde på den tiden med tidningen Åland som enda dagstidning. Annika Orre kom själv in i slutet av perioden, som sommarvikarie 1980. Då hade Hasse Svensson verkat som frispråkig chefredaktör i fem år och samtidigt professionaliserat redaktionens arbete.
– Det var en härlig arbetsplats, huset sjöd av energi och glädje den sommaren, minns hon.
Därför var chocken desto större ett knappt år senare när hon hörde i radions nyhetssändning att Hasse Svensson överraskande fått sparken.
– Det var så totalt oväntat, och så fel. Tidningen hade en upplaga som andra tidningar bara kunde drömma om och annonsvolymen var massiv. Hur kom ägarna fram till ett så märkligt beslut som att sparka en så framgångsrik chefredaktör?
Tusentals upprördes
– Tusentals ålänningar blev lika upprörda som jag över tidningsstyrelsens beslut att tysta chefredaktören, säger Annika Orre, som beskriver stämningen som hätsk mellan dem som stödde styrelsens beslut och dem som höll hårt på den sparkade chefredaktörens och redaktionens frihet.
Journalisterna gick ut i en vild strejk samma dag som Hasse Svensson fick sparken och krävde att han skulle återanställas, utan att få något gehör.
– Efter drygt två veckor fick alla sparken utom de få som accepterade styrelsens villkor och gick tillbaka till jobbet.
Hasse Svensson hade enligt Annika Orre redan från början en idé om att grunda en ny tidning på Åland. Så blev det, och fort gick det. Han fick sparken den 27 april och den 9 juni utkom Nya Ålands provnummer som följdes av det första ordinarie numret en månad senare, den 10 juli 1981.
För Annika Orre var det aldrig någon tvekan om vilken tidning hon ville jobba på – Nya Åland, tidningen som inte lät sig styras av krafter utanför redaktionen.
Rak och lättläst
Att skriva en roman om det som hände var ett större arbete än hon hade förväntat sig.
– Jag trodde den nästan skulle skriva sig själv, men så var det inte.
Boken bygger på intervjuer, tidningsartiklar, böcker, minnesanteckningar och egna minnen.
– Boken är rak och lättläst och ganska kort, ungefär 160 sidor. Jag skulle bli glad om boken kom till nytta till exempel som kursbok i samhällskunskap på gymnasialstadiet eller i journalistutbildningen eftersom den förmedlar kunskap om vad journalistik är och bör vara, särskilt nu när alla är tvungna att förhålla sig till det brokiga medielandskapet där det är svårt att veta vad som är fakta och vad som är åsikter.
Annika Orre konstaterar att det också i dag är lätt att hitta fall där tidningsägare kräver att få bestämma över det redaktionella innehållet. Ett exempel är nättidningen Bulletin i Sverige där redaktionsledningen nyligen sa upp sig i protest.
– Man kan säga att boken är en lektion i hur en tidnings styrelse och ägare inte ska agera för att behålla trovärdigheten som är en tidnings viktigaste kapital, säger hon.
Boken Journalisterna ges ut i höst av Nya Ålands tidningsaktiebolag.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.